trots att något kallar på oss
dörrar vänder om sig om
öppnas av sig själva
regnet repeterar ett mantra
på fönsterrutorna och
himlen växer nedåt och rör
vid rötterna
fastän dagarna väver ett nät
med timmar, viskningar, osynliga
utväxer och vägar
så är vi här
låsta vid rörelsen
ankomster och avsked
våra ansikten av fjärilar
är täckta med lögner och
en måne som vägrar lysa upp
vägen genom det mörka ögat
Av Catherine Danell 20 jan 2013 20:49 |
Författare:
Catherine Danell
Publicerad: 20 jan 2013 20:49
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå