Härvidlag avfärdas relevanta markörer, som gör oss till människor och unika individer. Historiska, kulturella och etniska olikheter likaväl som könsskillnader, som erkänns av naturvetenskapen, anses vara "sociala konstruktioner". Paradoxalt nog har nya sådana konstruktioner skapats i syfte att radera skillnaderna.
Vad könen anbelangar har ord som "mamma" och "pappa" i vissa sammanhang bytts ut till "förälder", och "man" och "kvinna" liksom "pojke" och "flicka" har ersatts av "hen". Förfarandet kan få egendomliga följder:
"Mer än vart tredje barn var hemma när hen dödades. De är i lagens mening inte brottsoffer. Men de var där. De såg, de hörde. Alexandra hade inte fyllt fyra år när föräldern dödades hemma i köket av sin hen. ’Hen slog förälder med en hammare i huvudet. Först förstod jag inte att det var farligt, jag var ju bara tre år. Men sen började jag tänka att föräldern skriker ju, och då måste det ju göra ont. Fast först stängde hen in oss i mitt rum. --- Då märkte jag att om vi går dit så slutar hen att slå på förälder. Så då tänkte vi att om vi går dit hela tiden så hinner hen inte döda förälder. --- Jag brukar säga att hen är i himlen. Vad då, säger de kompisarna, är hen pilot eller är hen astronaut? Då säger jag att hen är en ängel.’"
Frånsett att ord som definierar kön och föräldraskap har bytts ut mot "könsneutrala begrepp" är scenariot verkligt. Det belyser män som misshandlat sina fruar och ex-flickvänner till döds, inte sällan inför barnens ögon. Sedan år 2000 har cirka 130 sådana vidriga dåd utförts i Sverige, något som Aftonbladet i dagarna granskat1 i ett, för ovanlighetens skull, viktigt reportage.
Emellertid har denna tidning ofta agerat för att likrikta oss och sudda ut olikheterna mellan könen. Det gjordes alltså inte i texten ovan, där utbytet av ord visar hur förvirrande det kan bli när likriktandet följs konsekvent. Förvirrande blir det också när orden används godtyckligt - ömsom kvinna, ömsom "hen", ömsom man, ömsom "hen", osv. Härtill utmärks det sen- eller postmoderna språkbruket många gånger av omständliga och obegripliga resonemang, inte minst vid högre lärosäten med genusprägel på programmet2. På detta sätt undertrycks den klarhet i kommunikationen, som är intentionen med själva språket och som får oss att bättre förstå varandra.
Politiken, universiteten och en stor del av den massmediala sektorn bekostas med skattemedel. Följaktligen är det självklart, att dessa institutioner ska leverera en avsevärt högre grad av konkret språkbruk och logiskt tänkande än vad som nu är fallet.
John Järvenpää
Referenser:
1 Länk: dodadekvinnor.aftonbladet.se
2 Länk: tanjabergkvist.wordpress.com
Av John Järvenpää 07 jan 2013 12:15 |
Författare:
John Järvenpää
Publicerad: 07 jan 2013 12:15
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå