Bortom horisonten

När den berömde italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei på basis av sin forskning år 1632 hävdade att det var solen som låg i centrum av solsystemet och att jorden cirkulerade runt den, blev han året därpå åtalad av den katolska kyrkans inkvisitionsdomstol och tvungen att avsvärja sig den "felaktiga läran", eftersom det enligt dem var självklart att jorden var alltings centrum. Galileo dömdes sedan till husarrest för resten av sitt liv. Idag vet vi att Galileo hade rätt, precis som så många andra "kättare" och förutseende personer som genom historien har blivit bespottade för att de har ifrågasatt "självklarheter" och istället presenterat andra versioner av olika teser och påståenden än de officiella.

Oavsett var någonstans i världen det sker, så är det ett faktum att när människor föds in i ett system så kommer de, oavsett om systemet går på tvärs med deras nervsystem, att uppfatta det som normalt så länge de inte har andra referensramar att utgå ifrån. Då de flesta människor accepterar sakernas ordning och agerar i enlighet med den information, självkänsla och möjlighet till överlevnad de har till förfogande kommer de i enlighet med vad de blivit lärda att försvara den rådande ordningen och reflexmässigt avfärda sådant som avviker mot officiell doktrin.

Om människor sedan råkar snubbla över uppgifter som mera uppenbart indikerar att de har blivit förda bakom ljuset eller är felinformerade, vad beträffar hur samhället och världen fungerar och att duperingen beror på systematisk planering på högsta nivå, ställs de följaktligen inför en situation som vänder upp och ner på allt de tidigare fått lära sig vara givna sanningar om tillvaron. De blir då ofrånkomligen tvungna att göra ett av följande tre val:

- Ihärdigt ifrågasätta informationen och vägra tro på den

- Ignorera informationen och fortsätta som förut

- Med ett öppet sinne undersöka informationen

Det vanligaste är att människor väljer något av de första två alternativen, vilka båda kan sägas vara ett resultat av kognitiv dissonans, det vill säga när olika tankar står i konflikt med varandra. Till exempel när vi intuitivt känner att det vi arbetar med egentligen inte alls är vad vi vill göra men är för rädda för att göra något åt det eftersom vi är osäkra på om vi kommer att kunna hantera ett nytt jobb adekvat, eller att det inte ska visa sig bättre och att vi kanske inte kommer att ha en säker inkomst. Istället rationaliserar vi kanske och intalar oss själva att det vi gör nu egentligen är det bästa ändå, varpå en känsla av kognitiv balans infinner sig, som, även om vi vantrivs och den bygger på illusioner, ändå ger ett slags känsla av trygghet i tillvaron.

En del av problematiken med att föra ut nya fakta beror förstås på att människans psyke fungerar enligt en ekonomisk princip som gör att vi reflexmässigt brukar avfärda sådant som kräver någon större tankeansträngning för att istället suga åt oss sådant vi vill finna. Eftersom vi många gånger dessutom är ganska stressade och inte så sällan bär på undertryckta frustrationer som gör att vi lätt blir affekterade när vi ställs inför situationer där åsikter går isär, så brukar vanligen inte heller våra diskussioner ha som främsta målsättning att hitta sanningen, utan tenderar istället ofta att bli en prestigekamp där vi kämpar om att få sista ordet.

Eftersom de allra flesta människor idag är så upptagna och så distraherade av det moderna samhällets krav, förväntningar och intryck ligger det i sakens natur att de vanligen inte har vare sig tid, ork eller lust att mera djupgående försöka sätta sig in i de mekanismer som format och formar deras omgivning, allra minst på ett globalt plan. Detta är alls ingen slump.1 Sett ur den stora maktelitens perspektiv så är det givetvis lättare att styra över och utnyttja folk som är oinformerade än folk som är välinformerade.

De härskande krafterna på jorden har ju självklart kunnat utnyttja ovan beskrivna faktum för att kunna bibehålla sin maktutövning över mänskligheten och som en följd av verklighetsförvrängningen de pådyvlat folk så har också utsugningen av mänskligheten underlättats eftersom ägandet och den politiska, religiösa och ekonomiska makten genom historien vanligen har varit centrerad i händerna på ett fåtal initierade och priviligierade individer i en process som dessvärre fortlöper ända in i dessa dagar. 2

Att detta har kunnat fortgå måste därför alltså ses mot bakgrund av att de flesta människor tyvärr har alltför bristande kunskaper om hur de politiska, ekonomiska och religiösa strukturerna i världen är uppbyggda, samt hur dessa har format och fortfarande formar vårt tänkande, vårt beteende och våra beslut. De flesta människor är idag hänvisade till den världsbild som de fått sig presenterade via skola, TV och tidningar och att utifrån det försöka skapa sig en bild av omvärlden. Då de slutsatser vi drar och de beslut vi fattar aldrig är bättre än den informationen de bygger på utgår vi från att våra inlärning ska leda oss rätt.

I dagens samhälle kan vi förvisso erhålla information ibland om maktmissbruk men vanligtvis betraktas detta som något högst ovanligt som kan härledas till enskilda individers brister och svagheter. Tanken att systemet i sig, kring vilket de politiska, ekonomiska och religiösa naven i våra liv kretsar och runt vilka samhällena är uppbyggda, skulle vara korrumperat och till sin natur nedbrytande för det stora flertalet, är något en genomsnittlig akademiker eller medborgare vanligtvis inte kan absorbera, än mindre kommunicera, till sin omgivning, utan att drabbas av antingen handlingsförlamning eller rädsla för att bli sedd som en världsfrånvänd stolle och paranoiker. Istället tenderar gemene man oftast avfärda all information som går "på tvärs" med vad man lärt sig vara sakernas orsak, verkan och ordning.

De som trots allt framhärdar i påståenden om att det nuvarande systemet är feltänkt och att vi är lurade, brukar vanligen klumpas ihop med extrema grupper på antingen vänster- eller högerkanten och stämplas som lite tokiga. Inte sällan sker detta under god assistans av politiskt korrekta haranger från press, politiker och akademiker som effektivt vaccinerats med konsensus kring vad som är "rätt åsikter" och villigt trycker ner alla avvikande åsikter i halsen på alla de "stollar" som haft mage att saluföra dem. Därav följer också att den enskilde individen vanligen stänger ute information som indikerar att han eller hon är duperad.

De som utgör den högsta procenten av den priviligierade övre skalan av samhällspyramiden besitter inte bara den ekonomiska och politiska makten utan de styr också skolningen, medierna och den intellektuella debatten på ett för dem själva gynnsamt sätt. Detta visas ju av att det rådande systemet håller kvar de flesta människor i världen i ett tillstånd av både maktlöshet och fattigdom, samtidigt som en liten elit bevisligen äger större delen av världen. 3 De verkliga makthavarna, vilka vanligtvis inte är politikerna, känner oftast ingen solidaritet med några specifika ideologier och nationaliteter utan bara till makten i sig. Ideologi, religioner och ras utgör oftast bara instrument att utöva makt.

För att lösa alla de problem som har beskrivits här, det vill säga vår kollektiva amnesia vad beträffar historien och våra egna inre motstridiga processer, samt mänsklighetens lidande, måste vi enligt min mening ha en någorlunda korrekt bild både av vad som formar vårt eget tänkande, vårt beteende och det samhälle och den värld vi lever i. Vägen dit går genom introspektion, självinsikt, ökad självrespekt och självkänsla, samt genom att stärka våra kunskaper om historia och samhället. Först därefter kan vi på allvar börja processen att bryta det artificiella och destruktiva mönster som skapar så mycket smärta och förstörelse i världen.

De som inte ens börjat ifrågasätta den verklighetsbild vi matas med kommer förstås att skaka på huvudet åt det mesta som bryter mot konsensus, men på samma sätt riskerar också de som anser sig vara vakna att förkasta allt de läser i vanliga tidningar och tycka sig se konspirationer under var och varannan sten. Ett alternativ till dessa båda förhållningssätt vore att pröva en tredje väg. En där man intar en ifrågasättande men samtidigt också öppen och ödmjuk hållning och inte nöjer sig med att vare sig ovetande eller cyniskt blicka mot horisonten, utan istället förutsättningslöst börjar undersöka vad som finns bortom den.



Källor:
1 Sweet Remedy - Why Is Society Being Dumbed Down?

2 Elite Political Power of Today similar to Mesopotamia and Pre-dynastic Egypt. G N ODell March 27, 2012.

3 Här är bevisen: Eliten äger världen

Av Michael Delavante 10 dec 2012 07:41