sourze.se
Artikelbild

En poet går till sjöss

Kaptenerna på kollektivtrafikens slitna skepp är råbarkade och ondsinta bakom stora ögonbryn, och viftar med sabeln bara man försöker smuggla fram färdkosten ur portföljen.

Skepp Ohoj!

Så skall den ytterst ljusskygge och enstörige Poeten inrätta sig i ledet igen. Hänga på sig ormskinnsportföljen, de hornbågade glasögonen, den grå skjortan och den beigerutiga lärarslipovern, för att sedan ge sig ut i avgrunden.

Han har åter fastnat i ekorrhjulets ekrar som liksom klibbat sig fast och krokat i både ben och armar, och förväntas i det snaraste likt urets eviga pendel vackla ut i det okända och svårmodiga varje morgon. Poeten skall likt så många av sina förlorade bröder och systrar, vilka åka planlöst fram och tillbaka och hit och dit i tillvaron livet igenom, irra omkring på tillvarons krokiga stigar tidig morgon som sen afton utan att ens skymta ljuset däremellan.

Bortom de älskade gröna klippornas sång, långt förbi hemmets härd och den knastrande brasan, bortom de välkända godmodiga ansiktena och det glittrande havet hemmavid, till okända och säkert farliga hamnar skall han låta sig föras. Hamnar där solen inte lyst på många år och månens sken gjort både invånare och städer bleka och färglösa likt vandrare i den eviga natten.

Till månglarnas marknader befolkade av allehanda exotiska skummisar vilka dölja sig i de mörka portgångarna och till de dystra lunchkrogarnas dunkel där ölet är svart som natten och köttet rått, skall han likt den sorglige Flygande Holländaren evigt skumpa i lokaltrafikens vrålande skepp. Hela tiden skall han höra de avlägsna sorgeropen från de älskades längtande hjärtan eka i fjärran, och Poetens själ och ögon skal fyllas av svårmod och saltvatten.

Vid varje stopp lurar förmodligen faran och allehanda stråtrövare, lättfotade och listiga kvinnfolk och allmänt bråkiga individer tar sig ombord för att smida planer om nya illdåd. Vid varje stopp kvider skeppet till när ännu en potentiell galning kastar upp sitt färdbevis med darrande händer medan han eller hon dräglande väljer ut sitt offer. Och man gör sig så stor man bara kan så att platsen bredvid ska se upptagen ut, medan skräcken hasar hotfullt bakåt i skeppet och Gud sig förbarme den stackare som kommer i dess väg...

Och kaptenerna på de slitna skeppen är råbarkade och ondsinta bakom stora ögonbryn och viftar med sabeln bara man försöker smuggla fram färdkosten ur portföljen. En gång spillde en juniorpoet glass på golvet och det hela höll på att sluta i kölhalning och allmänt tumult, innan Poeten lyckades trycka in den bångstyrige skepparen i ett bagageutrymme, vilket så småningom ledde till ett åtal för myteri.Det blir säkert inget kaffe på många timmar för den morgontrötte från Hvita Huset.

Han svettas vid tanken på dylika strapatser och våndas i sin nattmössa, vilken är nerdragen extra långt denna morgon. Men så länge han inte kan försörja sig på ordet och pennan så finnes troligen inget annat val än detta mödosamma och livsfarliga värv, då de stackars utsvultna juniorpoeterna förväntar sig mat på bordet Dessutom godis på fredagen och spel i sina datorer,kläder på kroppen och 30 TV-kanaler i alla apparaterna på en gång, och dessutom mobilräkningen betald.

Nån som vill ha en bok skriven eller sin levnadshistoria nedtecknad, en saga skriven åt barnbarnen eller bara en snuskig historia eller två, så hör av er, bara ni betalar bra! Detta så att Poeten lugnt kan stanna innanför de trygga portarna i sitt hem i Hvita Huset en vinter till. Hör av er snarast i så fall!

För er som inte fattat något än så har Poeten fått ett lärarvick och Uddevalla ligger ju för fasen på andra sidan jordklotet...

Ha en bra dag därute, och se upp för pirater!


Om författaren

Författare:
Fredrik Lindskog

Om artikeln

Publicerad: 23 nov 2012 06:00

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: