Som i en mardröm

Som i en mardröm
Ulf Broberg
Broberg Innovation

Det är inte alltid ett barn talar sanning när det gäller misshandel och sexuellt utnyttjande, och det är vad denna bok handlar om. Lars-Erik blir anmäld av sin egen dotter Sofia, 17 år, för både misshandel, sexuellt utnyttjande och även andra punkter.

Berättelsen börjar den 9 april 2008. Polisen kommer till Lars-Erik och hans hustru Lenas läkarpraktik i Haninge utanför Stockholm och säger att han är häktad, men inte varför. Lars-Erik är läkare och frun är sjuksköterska, och de arbetar tillsammans på praktiken. Polisen ber Lars-Erik att följa med, och under tystnad kör de till häktet i Flemingsberg. Lars-Erik blir förhörd i ett så kallat 24:8-förhör, där han delges misstankar på fyra punkter som Sofia anmält honom för; våldtäkt inomhus av barn under 15 år, våldtäkt inomhus av ungdom 15-17 år, sexuellt ofredande och misshandel.

Lars-Erik kan inte förstå varför Sofia har gjort anmälningarna, då de är helt tagna ur luften. Lena anklagas även hon för misshandel av Sofia. Från en dag till en annan har familjens liv raserat som ett korthus som faller ihop.

För att gå tillbaka lite i tiden, så träffades Lars-Erik och Lena 1984 på Karolinska sjukhuset, där Lars-Erik gick sin läkarutbildning och Lena arbetade som sjuksköterska. 1988 gifte de sig, flyttade med tiden till ett radhus i Haninge och familjen utökades med Sofia år 1990, och Susanna fyra år senare. De levde som vilken vanlig familj som helst, ända tills en dag när Sofia efter en innebandyträning kom hem, smällde igen dörren, och föräldrarna fick ingen kontakt med henne. Efter den dagen har hon förändrats och kan vara aggressiv. Under jullovet är hon som gamla vanliga Sofia igen och umgås med sin familj och två killkompisar som förut. Men när skolan börjar igen blir hon åter som förbytt.

I skolan berättar Sofia att hon inte mår bra hemma, och utan att Lars-Erik och Lena vet något pågår en omfattande händelsekedja i Sofias skola, socialtjänsten i Haninge och polisens utredningsgrupp i Flemingsberg. Den 20 februari 2008 lämnar Sofias skola in en anmälan mot Lars-Erik till socialtjänsten. Sofia säger sig blivit utsatt för kränkande ord och att Lars-Erik tagit på hennes kropp, och även misshandlat lillasyster Susanna.

Detta leder till att flickorna blir placerade på ett jourhem genom LVU Lagen om vård av unga. Sofia får genomgå flera förhör och hennes berättelser om vad Lars-Erik utsatt hennes för blir fler och fler och även grövre och grövre. Från kränkande ord och misshandel till fruktansvärda sexuella övergrepp. Lillasyster säger i sina förhör att detta är ingenting hon känner till, föräldrarna uppträder som andra föräldrar och är heller inte strängare än andra.

Trots dåliga bevis, tror tingsrätten på Sofias ord och Lars-Erik blir dömd på indicier till fem års fängelse, och ska även betala skadestånd till Sofia. Lena blir dömd till villkorlig dom för misshandel och även hon ska betala skadestånd.

Både Sofia, hennes ombud och Lars-Erik överklagar till hovrätten. Det blir nu flera förhör med Sofia, och hon brer hela tiden på med nya hemskheter som Lars-Erik utsatt henne för. Men denna gång ifrågasätts hon mer, och får svårare att hålla isär sina uppgifter, särskilt gällande mobilsamtal hon säger sig fått från Lars-Erik där han hotar henne. Polisen kan inte hitta några samtal när de går igenom hennes och Lars-Eriks mobiler. Hon säger att hon träffat Lars-Erik vid ett visst tillfälle och att han då våldtagit henne och hotat henne till tystnad. Men när polisen säger att Lars-Erik har alibi för den tiden får hon svårt att förklara sig.

Innan hovrätten ska avge sin dom blir Lars-Erik frisläppt och börjar arbeta på sin praktik igen, och i hovrätten blir Lars-Erik rentvådd från Sofias anklagelser. Nu blir det Sofia som ska betala honom skadestånd istället. Sofia och hennes ombud överklagar till Högsta domstolen, men de tar inte upp fallet till prövning.

I TV-programmet Agenda den 24 maj 2009 berättar Lars-Erik om händelsen, hur han mådde under denna tid och om sin undran över varför Sofia anklagat honom för dessa grova brott. Kanske han aldrig får svar på sina frågor, eftersom familjen inte har någon kontakt med Sofia idag. Susanna, däremot, bor numera hemma.

Den här boken var jobbig att läsa. Sexuellt utnyttjande av barn är aldrig ett trevligt ämne. I början hade jag svårt att veta vems utsaga jag skulle tro. Det finns tyvärr pappor som utnyttjar sina barn sexuellt, men ju mer jag läste av förhören med Sofia, tyckte jag att de blev märkligare och märkligare, och hon bredde hela tiden på sin berättelse med grövre brott. När så en gynekologundersökning inte kunde visa att hon hade skador efter de övergrepp hon sade sig ha blivit utsatt för, ja då började jag misstro hennes berättelse. Den kändes för fantasifull för att vara sann. När jag sedan kom till slutet av boken, mindes jag helt plötsligt när detta fall figurerade i media och även när Lars-Erik berättade om händelsen i Agenda. Författaren har skrivit ner förhören precis som de är sagda, och handlingen blev precis så realistisk som den var i verkligheten. Det gjorde boken extra intressant och givande. Boken var välskriven och passade mig som är mycket förtjust i juridisk litteratur.

En viktig bok att läsa för de som arbetar med barn och även som stöd för föräldrar som kanske själva blivit anklagade för liknande brott, men som inte varit sanna.

Betyg 5/5

Av Kristina Simar 25 okt 2012 06:00