Depression snart vanligaste sjukdomstillståndet

Om ökningen fortsätter i nuvarande takt, så räknar man med att depressioner kommer att vara den näst största globala sjukdomsorsaken år 2020, och den största 2030, vilket i så fall innebär att den passerar hjärtsjukdomar och cancer som nu toppar listan. Sjukdomsbördan mäts i det antal förlorade levnadsår som människor har på grund av sjukdomar, och dessa "förlorade levnadsår" inkluderar både år levda i ett tillstånd av dålig hälsa och år förlorade på grund av för tidig död. Elizabeth Carll, som är ordförande för NGO-kommittén för psykisk hälsa i FN, förklarade under en panel i FN till minne av "Världsdagen för psykisk hälsa" i oktober att det här är ett problem de flesta länder inte är beredda på, och behöver förbereda sig på att göra något åt. Enligt WHO får mindre än 50 procent av de personer som drabbas av depression i vissa länder färre än 10 procent behandling. 1 Som om det inte vore illa nog är det dessutom inte så ovanligt att de här människorna blir stigmatiserade och diskriminerade också.

De främsta orsakerna till depressionerna är fattigdom, hemlöshet, kriminalitet, våld, och då särskilt familjevåld, krig, miljöförstöring, katastrofer, ekonomisk utsatthet, arbetslöshet och bristande utbildning. Den globala ekonomiska nedgången är enligt WHO en bidragande faktor till de ökade depressionerna i världen. Nära en miljon människor begår självmord varje år och 86 procent finns i låg- till medelinkomstländer. Höginkomstländer är förstås inte befriade från problemet. I exempelvis Japan har självmord till följd av överarbete blivit allt vanligare. Där arbetar många människor från klockan 09.00 på morgonen till 21.00 på kvällen eller till och med ännu längre, och fenomenet att folk jobbar tills de stupar har till och med fått ett eget namn i Japan,karoshi. 2

I maj godkände WHO en resolution, där man ville ha en global respons på psykiska störningar på nationell nivå. Den omfattade ökad utbildning, skydd av mänskliga rättigheter för människor med depression, och integration av riktlinjer för psykisk hälsa i den allmänna hälso-och sjukvården. Jacob Kumaresan, verkställande direktör för WHO:s FN-kontor, betonade vikten det civila samhället kan spela för att bromsa ökningen av psykisk sjukdom:

"Vi har all kunskap, men den måste omsättas i något enkelt för folk att förstå, att de, tillsammans med andra, kan göra skillnad."

Experter som deltog i panelen menade att ett erkännande av sambandet mellan mental och fysisk hälsa kunde vara nyckeln till att bekämpa sjukdomen. Socionomen Terrie Williams skriver i sin bok “Black Pain: It Just Looks Like We’re Not Hurting" om att depressioner inte påverkar alla personer på samma sätt:

"Alla upplever inte samma slags symtom men det finns vissa avslöjande tecken som är mycket vanliga. Om du inser att du eller någon nära dig upplevt några av dem, ignorera dem inte. Berätta om känslorna. Ingen bör eller måste känna på det sättet. "

Den svenske läkaren, författaren och föreläsaren Nisse Simonson brukar påtala sambandet mellan våra stillasittande vanor och vår försämrade fysiska och psykiska hälsa. Det är befriande med en läkare som inte är fixerad vid symtombehandling och propagerar för piller, utan talar om det skadliga i vår sockerkonsumtion och bristande motion. "Vi äter fel och vi rör oss för lite", förklarar Simonson och berättar att depressioner har ökat kraftigt de senaste 60 åren, bland annat som en följd av att vi under den perioden successivt rört på oss allt mindre. I en intervju nyligen berättade han om forskningsresultat som visar på att 30-40 minuters promenad, fyra till fem gånger i veckan, många gånger hade lika god effekt som antidepressiva medel. 4 Motionen frisätter ämnen som motverkar inflammationer och den ökar dopaminet som bland annat får oss att må psykiskt bättre. Dessutom minskar den risken för demens med 60 procent.

I det moderna samhället så omges vi dagligen av intryck från allehanda håll. Förutom det vardagliga livets många måsten bombarderas vi ständigt av ljud, ljus, information, desinformation, sms, e-mail, Facebook och annat som hela tiden pockar på vår uppmärksamhet vare sig vi vill det eller inte. I en sådan miljö är det viktigare än någonsin att vi är snälla mot våra kroppar och hjärnor och lär oss att äta, dricka, sova, motionera och prioritera rätt. I slutändan handlar det ju om vad man anser sig vara värd och vilken kunskap man har. Även om rätt kost och motion inte är ett universalrecept som löser alla problem, och även om ärftliga faktorer påverkar starkt, och olika typer av missbruk psykologiskt kan ses som sätt att försöka "trösta och bädda in" problemen, finns det många exempel som visar på att det faktiskt går att "vända skutan", om vi har rätt kunskap och får rätt stöd på vägen.



Källor:

1 Depression på väg att bli vanligaste globala sjukdomen år 2030. Kremena Krumova, Epoch Times 17.10.2012. Länk: epochtimes.se

2 Noreena Hertz, "Det Tysta Övertagandet: Den globala kapitalismen och demokratins död", Prisma, 2003, sidan 56

3 Nisse Simonson i Söndagsskolan: Läkaren om vikten av vardagsmotion: Länk: tv4play.se

Se även boken: Nisse Simonson, "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?": Länk: bokus.com

4 Nisse Simonson. Gärna för hjärnan: Länk: omega85.se

Av Michael Delavante 22 okt 2012 06:00