Skolans stora brister - en valfråga

För ett år sedan förtydligades skollagen och alla elever, oavsett förutsättningar, med eller utan diagnos, har nu rätt till det stöd de behöver för att kunna gå i skolan - men det brister fortfarande. Samtidigt har nu begreppet "läxhjälp" plötsligt kommit i fokus i den politiska debatten. Men kommer det att hjälpa dessa elever? Eller blir skolans brister en bricka i ett politiskt spel?

Det handlar bland annat om elever med neuropsykiatriska diagnoser NPF men även om elever som av andra orsaker har svårt med inlärning och koncentration, eller som har ett annat hemspråk än svenska. Det brister fortfarande - ett helt år efter förtydligandet av skollagen - i skolornas förmåga att ge eleverna den hjälp som de har rätt till. Det visade också P1-programmet Kaliber i samarbete med UR:s Skolministeriets granskning.

En av deltagarna i programmet var 12-årige Kevin. Han har ADHD, skrivmotoriska problem och autistiskt syndrom; diagnoser som med ett samlingsnamn kallas för neuropsykiatriska funktionshinder NPF. Kevins problem accentuerades när hans lilla skola slogs ihop med flera andra mindre enheter. Tryggheten med en liten grupp, en lärare och en specialpedagog som såg hans behov, försvann. Den ersättes med en stor klass med många stökiga elever.

Gång på gång har behovet av små klasser, lugn miljö, hjälp med eget arbete och lärartäthet framkommit. Men räcker det då med begreppet "läxhjälp" för dessa elever? På grund av sitt funktionshinder har Kevin svårt med det sociala samspelet och hamnar lätt i konflikter. Många av dessa elever upplever sig mobbade, inte bara av klassen, utan också ibland även av sina lärare. Det framkom av radioprogrammet Kaliber.

Denne 12-åring är långt ifrån ensam. Kaliber och Skolministeriet beslöt sig för att fråga en grupp som har god insyn i skolan, nämligen skolpsykologerna. Av 133 skolpsykologer vittnade 74 om att det finns elever med neuropsykiatriska funktionshinder i deras skolor, som inte får det stöd de behöver för att klara skolan. Flera av de tillfrågade skolpsykologerna uttryckte en frustration och en djup oro för sina elever i sina kommentarer till redaktionen. Även resursskolorna i Stockholm har blivit allt mer anorektiska när staden ska spara. Så här var tongångarna april i år, i artikeln Rektor försvinner - då drabbas de utsatta barnen.

Ett annat fall gäller Axel från Karlskrona. När han började i sjuan fick han ingen assistent längre, och då rasade allt. Han började åttan i augusti. Det gick några dagar, sedan var han inte välkommen längre utan skickades hem. "Du är för stökig", löd motiveringen. Nu får han hemundervisning i två timmar, tre gånger i veckan. Skolinspektionen anser att skolan inte stöttat Axel på rätt sätt. Han vill gå i skolan.

Man tog alltså bort Axels viktiga stöd, assistenten, och skickade hem honom, tvärt emot skolans kompensatoriska uppdrag och strävan efter likvärdighet. Men vem reagerar? Är det här en skola lika för alla?

De miljoner som partierna nu vill satsa måste öronmärkas, om de ska komma behövande elever till del. Annars försvinner de i kommunernas svarta hål.

Nu kommer olika förslag till läxhjälp. Regeringen har ett förslag om RUT-avdrag. Men det förslaget gynnar endast elever med rikare föräldrar och ökar skillnaderna mellan elever. Även Skolverket tar ställning mot RUT-avdraget för läxhjälp. "En skattereduktion skulle ge möjlighet för vissa elever att få stöd i sin läxläsning. Samtidigt måste detta vägas mot alternativ användning av skattemedel", skriver Skolverket om finansdepartements promemoria.

I DN Debatt den 30/9 lanserade Socialdemokraterna ett förslag om läxhjälp till alla barn; en investering på 110 miljoner kronor under 2013. Även Miljöpartiet satsar på skolan. Utbildning har varit en viktig fråga för partiet sedan de breddade sig. Vänsterpartiet vill satsa en miljard kronor på skolor med särskilt stora problem och en miljard för att anställa fler lärare nästa år. Det här blir alltså en valfråga.

När så många partier nu plötsligt upptäckt behovet av bättre stöd i skolan är det viktigt att analysera hur behoven bäst bör utformas. Det får bli nästa steg. Bristande ekonomiska resurser i skolan påverkar studieresultaten. Det går inte längre att bromsa sig ur en uppförsbacke.

Vi behöver inte heller fler fall som Kevin eller Axel i en skola som, enligt skollagen, ska ge eleverna förutsättningar efter sina behov. Vi behöver bättre resursfördelning och respekt för elevernas olika förutsättningar.

Av Eivor Karlsson 17 okt 2012 06:00