Söder Själar 14

10. s p e l fortsätter

Föräldrarna hade älskat Jesus över allt annat och började tidigt förtvivla över lille Simons hädande inställning, hans liksom felinspirerade frågor och okristliga kommentarer när de läste ur Den Heliga Skrift för honom. "Hade Jesus smutsiga fötter?", undrade han när de berättade om synderskan som tvådde Jesu fötter och smorde in dem med välluktande oljor - "Hade han fotsvett?" Lille Simon var en usel syndare som måste bekänna, varje kväll, på knä dagens synder, även de dagar då han hade varit snäll. "Du syndar alltid! Människan är sådan!" Så han hittade på synder, den ena större än den andra. Då begick han ännu en synd, det ena ljuget efter det andra, för hans mor och far kunde bara inte tro att han lagt krokben för självaste kungen. Lille Simon begrep varför de tyckte om Jesus i stället.

När han kommer ut på publikplats igen med en stor stark, hör han att "det är cirka 100 meter kvar till start" och när bilen kör undan och hästarna drar iväg allt vad som går, då galopperar Twigs Indeed.
Några, alldeles för många, sekunder brottas Fredrik Linder med den alltför ivriga hästen och gudskelov - eller vem man ska tacka - går han ner i rätt gångart och tappar inte så mycket. Och så styr Fredrik Linder ut i andraspår i första sväng, på direkt och hamnar efter dryga halvvarvet i dödens på Hounddog, som första häst i andra spår. De som travar där ute får göra det en mycket längre sträcka än de som travar på innerspår. Bara enkel matematik. Loppet går över 2 140, alltså två varv runt ovalen plus lite till. Twigs Indeed får trava ungefär 20 meter längre - det är en matematisk sanning, Simon har räknat på det.
Alltså: ovalen mäter 1 000 meter. Rakorna är 300 meter långa, kurvorna 200, på ett ungefär; trav är vetenskap, men inte exakt vetenskap. De båda kurvorna under ett varv bildar en cirkel med omkretsen 400 meter. Då är det lätt att beräkna radien, för omkretsen är lika med 2πR. Skolmatte. Hästen i andraspår travar 1,5 meter utanför hästen på innerspår, på ett ungefär. Radien som Twigs Indeeds kurvor får är 400/2π1,5 meter. Omkretsen beräknas för varje varv och visar sig vara 2π×1,5 meter längre. Fyra kurvor i ett 2 140-meterslopp betyder ungefär 20 meter längre väg för Twigs Indeed än för Hounddog. Utan draghjälp dessutom. Det är klart det oroar.
Dessutom: 10.8 första 500 meter i dödens! Alldeles för hårt! Det här går aldrig! Tempot är alldeles för högt! Simon vill slå sig för pannan, men båda händerna är upptagna av öl och cigarett, så han tar en djup, djup klunk ur det sladdriga ölglaset, plast förstås. Varför kan man inte få ett ordentligt glas!? Och varvet går under 15! Han drar ett djupt bloss och sänder John Silver till en för tidig död för sina blanka, svarta, skoningslösa läderskor. Twigs Indeed i dödens! Athos Leber i spets! "Varför gör dom såhär?", frågar han ilsket tobaksflagorna som virvlar undan för hans oroligt trampande fötter.
Farten bedarrar dramatiskt på sista bortre långsidan. Och då, 500 meter kvar, trycker Linder till och Hounddog ger sig direkt. Twigs Indeed skaffar sig några längder och vinner till slut tryggt med en hel längd trots att han var rejält trött sista biten. Det blev rätt igen. Fast han hade fel. Simon vänder blicken mot de sorglösa sommarmolnen och mannen bredvid som skrikit sig hes för att jobba in Twigs Indeed kan höra honom säga, lågt och välartikulerat: "Förbannat!"

"Linders pojk visste vad han hade att åka med!", säger mannen på målet härifrån som Simon alltid har älskat, men numera nästan helt glömt av. Det är mjukt, lyssnande men samtidigt spetsigt. "100 vinnare!" Han håller upp vinstbongen så att Simon inte kan undgå att se den. "Snyggt!", säger han uppriktigt till ett skinande, glansigt, fårat ansikte. Mannen spanar omkring sig med ljusblå ögon under en tummad yllekeps och försäkrar sig om att ingen lyssnar: "I nästa lopp: spela 4:an. Vinnare. Klar! Lasse Lindberg. Fyran. Her Royal Highness nästan bokstaverar han. Vinnare!" Simon nickar och ser ner i programmet: det är i det loppet Simon har singelstreckat Millan Pamela. Kurt-Erik, som han presenterar sig, går som en kung mot totoluckorna. 5,14 får han. Simon har gjort en vinst på 4 140 kronor.
Två tusen kronor vinnare på Millan Pamela. Det är klart man spelar på sina spikar. Självklart vinner hon. Men bara fan vet - eller vem det nu är - hur det kommer att gå till.
Han tar den sista klunken öl, släpper plastglaset och applåderar en glad Fredrik Linder som återvänder till stallbacken i triumf.
På väg mot totoluckorna möter han medelpadingen vars panna är beströdd med fina, fina, skimrande svettpärlor. Han visar upp sitt spel: 514 kr vinnare på nr 4 i lopp 5: "Her Royal Highness", nästan bokstaverar han hemlighetsfullt. Simon nickar och lämnar honom, spelar 2 000 kr vinnare på nr 11, Millan Pamela, betalar med vinstbongen, stoppar ner sex femhundrakronorssedlar i rätt ficka och för småpengarna köper han kaffe och ost- och skinkmacka som han kastar i sig, för han vill verkligen se det här loppet, se hur Millan Pamela vinner.
Mycket riktigt, precis som han anat, gör inte heller Stig H Johansson i sulkyn bakom Millan Pamela så som han hade tänkt sig. Loppet körs över 2 640 meter med bilstart och efter inte ens ett varv blåser Stig H till från kön och sitter i ledningen 1 500 meter kvar med Her Royal Highness i andra par utvändigt - en mycket fin position. 900 kvar börjar hästar röra på sig bakifrån. Cosmic Rocket ger sig av från tredje par utvändigt och till den runde medelpadingens ilska så "sitter den där jävla Lindberg kvar! Det är inte klokt! Helvetets!"
Kurt-Erik tar av sig kepsen och dänger den i backen, men är noga med att inte trampa på den medan han gormar och svär åt Lindberg och ser hästen, instängd utåt och inåt, dras bakåt, obarmhärtigt bakåt 500 kvar av stackarn som tröttnar utvändigt ledaren, i dödens. Sist är hon i sista sväng, men spurtar piggt upploppet ner, men vad hjälper det. Millan vinner. Överlägset. Fyra längder. Fyra trygga längder. Mästerlig styrning. Såklart! "Varför begrep jag inte det", frågar Simon den olyckliga kepsen bland korvpapper och torskbongar.
"Årets bortkörning! Det är årets bortkörning! Helvetets skandal! Det är en förbannad skandal!" Kurt-Erik kramar sin keps, hårt, slår av dammet, sätter den på plats och river torskbongen i små, små bitar.

Simon ler inombords och vet hur det känns då en "stenklar" blir hopplöst efter. Lindberg kunde inte köra annorlunda. Hade han styrt på i tredjespår niohundra kvar så hade Her Royal Highness aldrig orkat slita åt sig ens den sista matlappen. Men varför starta ett gräl? Varför ens trösta? Alla vet ju hur det är.
"Hur mycket hade du på henne?", frågar han plötsligt Simon som ser ett hopp tändas i medelpadingens ljusa, svettblanka ansikte att han inte är ensam torsk på Her Royal Highness. "Bara en femtilapp", ljuger Simon blixtsnabbt och pekar ner på asfalten som är beströdd av sorgliga torskbongar och får ett mjukt leende till svar.
Millan vann. Lätt, lätt. Till 3,46. Nu är också resan betald, hotell, hyrbil. Nästa spel blir en dubbel men till dess är det nästan två timmar. Han ger Stig H en varm applåd. Sir Henry nickar kungligt tillbaka till alla.

Av Staffan Nilsson 17 sep 2012 13:19