Linda Nordlund: "Sverige måste sluta gömma sig bakom Dublinförordningen"

Med jämna mellanrum hamnar den svenska migrationspolitiken i fokus. Nu har debatten återigen blossat upp. Detta dels genom en uppmärksammad ledare den 9 september i vilken Anna Dahlberg resonerar kring förutsättningarna för det svenska mottagandet av flyktingar och andra migranter. Dels också genom det i Aftonbladet och Expressen på samma dag uppmärksammade fallet Ali. Som 16-åring flydde Ali från Afghanistan och det första europeiska land han satte sin fot i var Italien. Där blev han misshandlad av polisen varpå han flydde vidare till Sverige. Som 18-åring häktades Ali i Sverige för att han skulle föras tillbaka till Italien.

Efter beskedet försökte han att ta sitt liv men kräktes bara upp de tabletter han försökt att svälja. Inte heller försöken att dunka huvudet i häktesväggen eller skära upp handlederna med den plastkniv som middagen serverats med lyckades. I transporten till flygplatsen smädades han av den svenska polisen. I enlighet med Dublinförordningen tvångsdeporterades han sedan till Italien. Detta skedde mot hans egen vilja, trots hans dokumenterade självmordsbenägenhet och trots svenska myndigheters och politikers vetskap om hur illa ställt det är med rättssäkerheten för flyktingar i Italien.

Som liberaler finner vi det omöjligt att stillatigande åse hur flyktingar som Ali behandlas. Som liberaler kan vi inte acceptera att Sverige gömmer sig bakom Dublinförordningen vid mottagandet av flyktingar. Svenska myndigheter och politiker vet vad det innebär att överföra en flykting till länder som Italien eller Grekland med hänvisning till Dublinförordningen.

De som arbetar med de här frågorna vet att rättssäkerheten är mycket låg och de vet att rätten till tolk och individuella prövningar som respekterar underskrivna konventioner och internationell lag ofta lyser med sin frånvaro. Att trots den kunskapen överföra flyktingar är ovärdigt. Det måste gå att kräva att dessa avvisningar upphör så länge dessa länder inte avsevärt förbättrar rättssäkerheten och mottagandet av flyktingar och asylsökande.

Om ett land inte klarar av att leva upp till sina åtaganden vad gäller flyktingmottagande kan andra länder inom ramarna för Dublinförordningen avstå från att överföra flyktingar till landet. Detta har lett till att Sverige inte sedan 2010 överför flyktingar till Grekland. Men mänskliga rättigheter måste sättas i första rummet även när det kommer till de flyktingar som kommer till oss via Italien och andra länder som grovt åsidosätter sitt ansvar.

Att, som Dahlberg skriver i Expressen, vara en fyrbåk för skyddssökande världen över är kostsamt. Det är fel att ett land ska behöva ta ett så pass mycket större ansvar än andra. Men lösningen är inte att ersätta ett mindre ont med ett större. När andra beter sig oansvarigt betyder inte det att man själv bör göra detsamma, utan snarare att man med alla till buds stående medel bör motivera och driva på de andra att bättra sig.

Detta görs bäst genom att uppmuntra och att föregå med gott exempel. Sverige ska därför inte möta den migrationspolitiska utmaningen med mer restriktioner utan genom reformer som möjliggör arbete även för lågutbildade människor. Detta kan ske med hjälp av lägre ingångslöner, men också via smarta utbildningsinsatser, närmare samarbeten mellan berörda myndigheter, SFI och lokala företag och morötter för dem som flyttar dit jobben finns.

Sverige har flera uppgifter framför sig, de vi bör prioritera till att börja med är:

• Att säkerställa att flyktingar, asylsökande och andra migranter alltid behandlas med respekt för mänskliga rättigheter.

• Att utnyttja undantaget i Dublinförordningen för att kunna avstå från att skicka asylsökande tillbaka till Italien och andra länder som grovt åsidosätter migranters rättigheter.

• Att värna dem vars hjälp vi nyttjar i andra länder. Personal som har arbetat för Sverige vid svenska insatser med risk för sin egen eller sin familjs säkerhet bör garanteras uppehållstillstånd i Sverige efter avslutad insats.

• Att ge dem som kommer hit chansen att försörja sig själva genom att tillåta lägre ingångslöner för okvalificerade arbeten och stärka kontakten mellan SFI och arbetslivet.

• Att än mer högljutt mana Europas stater att höja ambitionsnivån i flyktingmottagandet.


Linda Nordlund
Förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet

Johan Turell
Folkpartiet Östermalm

 

Av Linda Nordlund 17 sep 2012 11:50