Utanför allmänhetens intresse

Peter Wolodarski, DN:s ledarskribent nyanserade med början för något halvår sedan DN:s syn på Greklands ekonomi, när han ansåg/insåg att det inte går att "röka ut" grekerna och sno varenda sopptallrik och pensionspeng för att betala igen lånen. Häromdagen konstaterade han att människor i Europa blir alltmer missnöjda med EU. Antingen lider de av besparingskonsekvenserna i länder som Grekland eller så är de missnöjda i andra EU-länder med att behöva betala/hjälpa grekerna. I båda fallen skapar det gnissel bland medborgarna och opinionssiffrorna dyker.

Nu är det inte så att Wolodarski eller exempelvis Per T Ohlsson, politisk krönikör och före detta politisk chefredaktör på Sydsvenskan, lider med greker eller Europas befolkning, deras åsikter har haft och har ett vidare syfte och uppsåt. Det handlar om lösningen av Eurokrisen:

"En fungerande valutaunion kräver mer långtgående samordning, även av finanspolitiken, än vad EMU medger. De förslag och idéer som nu, parallellt med astronomiska nödhjälpsbelopp, lanseras för att rädda euron går i riktning mot centralisering. Men det räcker inte att lappa och laga; halvmesyrer riskerar bara att låsa fast stora delar av Europa i permanent recession."
Per T Ohlsson Sydsvenskan 12 Augusti 2012

"En halvfärdig valutaunion utan en tät politisk samverkan har fungerat som en instabil farkost i storm, särskilt när instruktionsboken inte respekteras."
Peter Wolodarski DN 25 Maj 2012.

"Ytterst måste valutaunionens medlemmar bestämma sig för om de ska lösa problemen gemensamt,vilket ofrånkomligen leder EU-samarbetet i federal riktning eller om de ska ta det dramatiska och mycket riskabla steget att lösa upp euron."
Peter Wolodarski DN 24 juni 2012.

Kursen är tydlig och jag nämner också DN-krönikören Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister och vice förbundskansler 1998- 2005.

"Frankrike måste säga ja till en politisk union: en gemensam regering med gemensam parlamentarisk makt över eurozonen."
Joschka Fischer DN 4 Juni 2012.

Att den senaste utvecklingen av EU går mot centralisering tycks experterna vara överens om. Det kan ju vara bra att minnas att utvecklingen av EU mot att bli en härskande union är vad Ja-sidan kallade för hjärnspöken inför den svenska folkomröstningen om EU!

Idag pågår diskussionerna om EU längre ifrån folket och demokratin än någonsin. Den sanna färden för EU är inte menad att vara föremål för debatt och opinion. Den är ämnad att flyta obehindrat fram till vad en av grundarna av EU Jean Monnet uttryckte för över femtio år sedan 3 april 1952:

"En fusion av ekonomiska funktioner skulle tvinga länder att omvandla smälta sin suveränitet till en enda europeisk stat."

Etablissemanget ser konsekvent till att inte lyfta EU-frågan till den här nivån. Det skulle vara förödande för opinionen och för den gemensamma agendan. Lika obehagligt chockartat för etablissemanget som när svenskarna sa nej till EMU.

En öppen debatt om vad EU är eller vart den är på väg är inte ämnat att vara i allmänhetens intresse.

Idag ser vi hur rodnande experter gör avbön på sina ja till omröstningen till Sveriges deltagande i EMU. De trodde de visste, de anar nu vart EU är på väg och de kommer så småningom att ångra att de sa ja till EU överhuvudtaget. Ja alltså de experter som inte i hemlighet har drömt om ett nytt Sovjet den här gången klädda i blått.

Experter är de för att de borrar sig ner i sakfrågor och håller sig till den uttalade debatten och framförallt för att de inte försöker ge sig på några visioner eller överideologiska analyser. Att hålla sig till små dramer är vad de anställs för av media och vad de konsulteras för av politiker.

Den uppenbara resan mot ett europeiskt imperiebyggande fortsätter och är lika pinsamt nedlåtande för konspirationshatare som när vaccinationsfrågan och kopplingarna mellan WHO, Big Pharma och Pandemi-schåset uppenbarades.

Media kommenterar inte ogynnsam information. De senaste dagarna har det varit extra tydligt i samband med Wikileaks. Efter att de gemensamma och uppenbart konspiratoriska attackerna från betalningsförmedlare världen över näst intill fick Wikileaks på fall så tycktes det mesta av "Wikileaks-problemet" vara ur världen. Julian Assange:s "självbiografi" sköts dessutom ner av alla tidningsrecensenter trots att det egentligen saknades en tydlig motivation. Det sas en del elakt om att han var konspiratorisk. Jag läste boken och konstaterade att där inte fanns någonting av det slaget. Däremot fanns där en hel del förnedrande och dokumenterad pinsam fakta om media. Vad skönt att som journalist, efter att ha blivit förorättad, ha en megafon till hands där man kan skrika vad man vill till allmänheten. Men desto skönare är att Assange lyckas hålla en värld i spänning. Just nu håller han på att växa till en yttrandefrihetens Jesus. Sverige kan inte garantera att han inte utlämnas till USA och tortyr eller mord. Då ska varje människa som har livet kärt kämpa in i det sista för att undvika att komma hit. Svårare än så är det inte. Och media fortsätter sin jakt på de få som vill tjäna allmänhetens intresse. "Assange visade sig vara ett fegt kräk" skriver Aftonbladet. "... är en ynkrygg" säger advokaten Claes Borgström till Expressen. Göran HägglundKd kan inte hålla sig han heller, "En fegis som inte vågar få sitt sitt case prövat inför domstol".

Svenskar kan verkligen vara patetiska och man skäms.

Men vad media inte skriver om är hur attackerna mot Wikileaks har fortsatt, nu de senaste dagarna. Kontinuerliga angrep mot deras servrar med DDoS-teknik att generera så mycket nonsenstrafik mot en server att den inte längre kan fungera normalt webbsidor fungerar inte har effektivt "gått förbi" media. Wikileaks har i dagarna läckt uppgifter om ett hemligt spionnätverk som använder vanliga övervakningskameror. Ett företag drivet av före detta CIA-agenter har skapat en teknologi "Trap wire". Den använder offentliga kameror och sammanställer information för de som önskar. Ja, ytterligare en sån där osannolikt skräckinjagande imperiefason och ytterligare till förtret för konspirationshatare. Det är ju inte heller särskilt bra för medborgarna om de ska börja tro att övervakning kan vara till skada efter alla dessa statliga investerade miljoner på trafikkameror med flera. Påpassligt att attackerna mot Wikileaks servrar kommer samtidigt med deras försök att släppa ny obehaglig information som kan skada det "psykologiska försvaret".

En öppen och grundläggande debatt om vart den skenande övervakningen för samhället är på väg är inte ämnad att vara i allmänhetens intresse.

Det årliga Bilderbergmötet ägde rum i slutet av Maj i Virginia, USA. Över hundra av världens mäktigaste människor samlades på en plats. Bankirer, företagsledare, politiker och inte minst mediachefer minglade och språkades vid under några dagar och under de vanliga hemliga formerna med polisskydd.

När den publika maktens toppar samlas kring G8-möten eller i Davos så vimlar det av journalister och reportrar och inte minst följs det upp av massor av artiklar eller reportage i media. Men när elitens elit samlas så är det helt tyst. Ur deltagarlistan kan man utläsa att Jonas Bonnier, VD för Bonnier AB ägarföretaget till Peter Wolodarskis och Per T Ohlssons arbetsgivare, biståndsminister Gunilla Carlsson samt Investors Jacob Wallenberg var de svenskar som närvarade.

Vad som diskuteras vet ingen som inte var där, får man anta. reds anm. Men det är knappast ett kafferep. Människor i den här genren offrar inte en helg i sin agenda utan att det är lönsamt. Lönsamhet för de som tillhör den "Occupy"-berömda en procenten handlar om inflytande och makt.

Vi som inte har munkavle på oss förstår varför de träffas. De är inte annorlunda än när annat folk med inflytande möts. De knyter band, finner samförstånd, skapar allianser, tar inofficiella beslut och drar upp riktlinjer precis som när styrelsen på ditt företag bastar och umgås på nån medlems lantställe en helg. I närheten bland sådana som Henry Kissinger är Wolodarskis och Ohlssons uppdragsgivare inte särskilt mäktig. Frågan är vad för globala riktlinjer de tvingas foga sig efter och frågan är vad Wolodarski, Ohlsson och Jonas Bonnier sedan diskuterar under diskreta former. Men, men... det är uppenbart att det inte är ämnat att vara i allmänhetens intresse.

Av Mats Sederholm 20 aug 2012 11:33