Vargattacken bör stoppa tama vargar

En kvinnlig djurskötare dödades vid ensamarbete med vargar i Kolmårdens djurpark på söndagen. Hennes liv gick inte att rädda. Attacker som denna ska kunna undvikas genom förebyggande lagstiftning mot arbetsrelaterat våld. Den är glasklar och skall följas enligt Arbetsskyddslagen 29 § 1 mom.

Har vargen uppfattats som en risk av de ansvariga, eller har den samma status hos djurparksägarna som hos våra politiker? En utredning får klargöra.

Utanför Kolmården finns förmodligen avkommor från en politisk vargstam som tros leva i trollskogen och äter färskt klövvilt och smågnagare. Den svenska frigående vargen kommer inte leva i en trollskog utan i miljöer med tamboskap, husdjur och dess ägare. Evolutionen mot en urbaniserad vargstam kommer att axelerera i takt med antalet överfyllda soptunnor, tillsammans med romantiska politiska jaktbeslut.

De vargar som förekommer i Kolmården är inhägnade och ligger några generationer före sina kollegor utanför staketet. Den naturliga skyggheten som krävs för att aggressiviteten inte skall utvecklas, elimineras i takt med positiv mänsklig kontakt.

Det är uppenbart att det faktum att de ansvariga för Kolmårdens djurpark inte insett avsaknaden av den normala skyggheten, skulle innebära kommande konflikter. Redan 2010 hade vissa av vargarna slutat uppfatta vårdarna som något negativt. I stället uppfattade ledningen symptomen som något positivt och lät vargarna få personliga besök av guidade turister. Samma år blir en kvinnlig besökare allvarligt skadad och fick en, som hon säger, "nära-döden-upplevelse".

Likt vanliga hunddjursägare uttalade sig tjänstgörande zoologen att det var ingenting allvarligt, "bara en kontaktsökande ettåring". Hade någon frågat undertecknad hade svaret blivit: tonisk immobilitet apati, vilket framkallat attacken. Vilket i sin tur endast förekommer hos vargar som lever i länder där politikerna tillåter fångenskap av vilda djur.

Denna gång var enligt pressen paniken total, då ingen plan B fanns att tillgå. Varken räddningstjänst eller ordinarie personal kunde ingripa, vargarna hade kommandot. En krisgrupp lär har upprättats för Kolmården medarbetare.

Eftersom inga allvarliga händelser hittills rapporterats från den frigående stammen kan man förmoda att Rovdjursutskottet ligger på samma nivå som dels Kolmårdens ledning utan plan B, och dels de ansvariga inom kriminalvården vilka låter ensamma kvinnor rasta alfahannar på häktet.

Att Krimnialvårdstyrelsens ansvariga har gått emot Arbetsmiljöverket krav mot ensamarbete på häktet borde vara en varningsklocka för Kolmårdens djurpark i fortsättningen.

Av Leif E Ström 18 jun 2012 11:58