Den Gula Febern

Gula febern - Genre: Gay & Lesbian, Literature & Fiction.

“A man who is doing his True Will has the inertia of the Universe to assist him."
Magick, Book 4, p.128


Trött så intill en överskridande gräns vaknade han naken i sin säng och hade ingen aning om vad som hade hänt. Angst brukade alltid sova i sina kalsonger och nakenheten var en sak, men för varje andetag fyllde han sin hjärna med nytt friskt syre som snabbt gjorde honom införstådd med att det hade uppstått en mutation i variablerna.

Siffror utanför systemet, en sjua som såg ut som en trea, klimaxanti. Han blev medveten om att merparten av bålen och större delen av ansiktet var täckt av levrat blod.

Först hade han visslat till i ren reptilskräck. Sedan hade en tanke snabbt och på skoj slagit honom. Angst hade tänkt att han kanske hade skändat någon.

Han hade fått vykort från Greta.


“Hallå där Angst!
Jag hoppas/förstår
att det är bra för dig. Allting.
Du har väl inte glömt?".


På klassiskt manér kunde man under morgonen se hur kackerlackor och andra små snabba insekter rörde sig som spastiska skuggor över väggarna.

Han onanerade någon gång i timmen för att dämpa sin paranoida ångest. Skämdes som en hund i en eller två minuter efteråt. Det gjorde ont i kuken på honom, den kändes sårig och öm. Smärtan gick att stå ut med tjugo gånger om dagen. Onan var som en behjärtansvärd vän för Angst, han var ett orakel, totem, livsdirigent, virtuos med strängarna. Angst tänkte på Elviras läppar och deras senaste sporadiska samtal i trappuppgången. Hon hade med en oväntad förtjusning berättat om en judisk grevinna som anställt henne.

Precis som jag, precis som jag! Det var inte svårt för Angst att greppa sitt kön igen.

Egentligen tyckte han inte att Elvira var så intressant längre. Hon verkade så ensam.Angst sexuella fantasier om Elvira hade den senaste tiden blivit av allt våldsammare natur.

Thé! Nu, tack, ropade Greta mot Elvira, som med sin skitsmutsiga gloria ögonen i böj lämnade sitt arbete i hallen och gick mot köket. Greta låg i vardagsrumssoffan i sin rosa flanell och tittade på Cosby show och åt micropopcorn.

Hon sänker volymen demonstrativt så att hon bortom allt rimligt tvivel kan höra vad flickan gör i köket. Så att inget går fel. Det är otäckt när något går fel. Man sitter där man sitter eller står där man står; man är där det händer, när det händer, så länge man är sig själv, tänkte fru Greta.


Hur vet man vem man är
frågade hon sig intensivare
det började svartna. Log åt det.
Vattnet kokade.


Elvira tog försiktigt fram det engelska porslinet, la i citron och rätt mängd thé.

Hemma.

Elvira i fosterställning, naken, våldtagen. Autistisk i blicken ställer hon sig upp direkt när Angst kommer in i rummet, springer igenom honom.

Får tag i en rakkniv från badrumsskåpet och skär under tystnad sönder sitt ansikte, sina handleder och när blodet forsar som mest ger hon sig på blygdläpparna och dör. Angst vaknar svettig. Molnen hopar sig.


Drömmarna är outhärdliga.
Ingenting är omöjligt.
Det kan under inga förhållanden
vara något positivt.

Av Johann Von Fritz 01 jun 2012 18:09