Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Om drömmar

Här är en dikt i haikufart om drömmar jag skrev för 12 år sedan.

Det är inte lätt
att finna mening i allt
när dagen slocknar.

Sömnen förvandlar
dina dagar till kollage.
En kaotisk famn.

Klädde en död man
i en Hästens reklamfilm.
Tilläts en replik:

"Den som har lagt sig
i Hästens säng ligger kvar."
Inget konstigt alls.

Natten spelar falskt
med oförutsägbarhet.
Ingen vet varför.

Ett kalejdoskop
av snabbtåg under gräset,
av sniglar på väg.

Somnar i drömmen
på ett hotell med min fru.
Drömmer i drömmen.

Startar en resa
över ett okänt landskap
av dalar och berg.

Bestiger ett berg,
möter en strålande dam.
En son säger hon.

Jag vaknar på nytt
i hotellet i drömmen
och väcker mig själv.

Nio månader
senare föds min Lucas.
Vad ska man anta?

Ingen ser min dans
som inte rör vid marken.
Förspilld uppvisning.

Gravitationen
är en mental inställning.
Har ofta flugit.

Det finns två drömmar
som alltid återkommer.
Flykten från muren

och Rios gränder,
där jag inte hittar hem.
Så frustrerande.

Ofta tappar jag
mina tillhörigheter
och lämnas naken.

Det är inte lätt
att finna mening i allt
när dagen slocknar.