sourze.se
Artikelbild

De svikna löftenas land

De svenskar som blivit omhändertagna och farit illa som barn skulle få upprättelse och kompensation av staten. Nu ska ytterligare utredningar göras.

Hur är det att sitta i en regering och bara lova en massa saker? Och sedan så blir det inget av det? Jag skulle känna mig väldigt billig i deras kläder, och skämmas en hel del. Nu så har regeringen bestämt att vi ska vänta till 2013 innan det överhuvudtaget händer något.

Och då ska vi börja om från början, med andra ord; den utredning under vilken vi har suttit och berättat allt som vi kunde minas - alla detaljer är det helt omöjligt att komma ihåg - och våra berättelser räknas inte längre, utan nu så ska det bli en ny utredning. Den tar säkert ytterligare sex år, så vi får vara glada om vi överhuvudtaget lever när den här soppan är klar.

För min del så tycker jag det har gått överstyr med hela denna behandling som regeringen och socialdepartementet har hållit på med de sista åren. Från det att utredningen lämnades över till regeringens utsända har det bara gått utför med hela det här kalaset. Lova vått men hålla torrt!

Där stod Maria Larsson med flera, och lovade att detta skulle få högsta prioritet och att vi skulle få en ersättning på 250 000 kronor, alla som hade gått igenom denna utredning - samt att alla som inte hade kunnat få tid, skulle kunna lägga in om en ansökan om det fanns handlingar som kunde styrka att de varit omhändertagna. Så långt hänger jag med!

Nu har det tydligen blivit helt andra premisser, för nu måste alla göra om allt detta ånyo. Sedan ska det sitta en person och tala om för mig att "du ljuger, det är inte sant som du har sagt, du bara hittar på hela din berättelse". Och vem ska tala om för mig vad som hände i mitt liv om inte jag kan det? "Om vi läser handlingarna så stämmer det att du har varit omhändertagen, men att du fick en god vård - så står det i handlingarna och en tjänsteman intygar det, han ljuger inte, det är du som ljuger." Så kommer det att låta i många fall.

Hur många tjänstemän har satt sitt namn på handlingar som de inte ens har läst? Det finns åtskilliga i det här landet! Det var precis så den handläggare som var min så kallade förmyndare när jag var omhändertagen, sa: "Jag vet inte vad som står där? Jag bara skrev på!"

Så hur ska dessa utredare kunna veta att det inte är sanningen som vi omhändertagna barn, vuxna i dag, säger? Vem är så kapabel? Om det är en tjänsteman från regeringen som är ditsatt så förstår jag det, att ingen blir godkänd. För staten godtar inte att vi smutskastar socialarbetarna. De står för det goda.

Men de ska ta hand om så många barn som bara går och förstöra deras förhållande till föräldrarna; det är satt i system och det får inte brytas eller komma i dagen att så är fallet. Därför är det bättre att smutskasta alla som har vågat ställa upp och vittna mot dessa socialtanter som mer eller mindre håller på att kväva barn och deras föräldrar.

Göran Persson sa en gång när han höll ett tal: "Fienden finns inte utanför landet, den finns innanför landets gränser!" Och vad menade han med det?

Alla har vi med barnens uppväxt att skaffa, och med hur vi tar hand om dessa i skolan och på dagis. Det är inte plånboken som ska styra den saken, men tyvärr är det på det viset just nu. Att vi säljer ut allt vad skolor heter, och även barnen säljs ut i dag. Till godtyckliga personer som enbart har som syfte att tjäna så mycket pengar det bara går, på både barn och gamla. Och detta godtas av både regeringen och skola samt åldringsvården, För till syvende och sist så är det socialen som styr även där. Men det vet inte så värst många om.

Vem kan vara så säker att den kan tala om för barnen att föräldrarnas uppfostran av barnen är felaktig? Hur vet den personen vad som är det rätta? Är det bara socialtanterna som kan bestämma vad som är rätt och riktigt för ett barns bästa? Jag tror inte det.

Krig är ruskiga, det är något som vi alla förkastar. Eller när det händer att någon blir skjuten på öppen gata, då rasar vi och går ut och demonstrerar. Men när socialen slår sönder hela familjer och barnen blir som främlingar både för varandra och sin släkt, är det någon som reagerar på ett sådant övergrepp? Bara om det kommer upp i TV, då reagerar vi en stund och blir lite upprörda just då.

Jag har aldrig förstått varför det står på stora affischer "vi värnar om barnen och deras bästa", och att man påstår sig sätta barnen i främsta rummet så att det ska gå bra för dem. Hur kan man bara gå ut med en sådan sak när det inte är sant?

En stat som utger sig för att vara en rättsstat, håller på att förstöra sina egna medborgare, ty staten vågar inte erkänna att de har gjort fel. När nu socialen våldför sig på barn och föräldrar och säger att vi skriver om lagen lite, så kan vi hålla på ett tag till på ett totalitärt vis. När vi som har behandlats av det sociala blir vuxna och på grund av detta haft dålig kontakt med våra anhöriga, med följden att vi känner oss som främlingar för vår egen släkt och syskon, förlorar vår identitet och släktbanden klipps av. Tvångsabortering och sterilisering i samband med omhändertagandet, det förnekas av socialstaten Sverige.

Det finns många som plågas av minnen, som ingen ville lyssna på när vi var unga. Idag känner jag mig kränkt och upprörd varje gång jag hör att ett barn blivit omhändertaget. Det är en promille av dessa barn som är i behov av att omhändertagas av socialen och få sin uppväxt förstörd. Det förekommer tyvärr även i dag, år 2012, att barn far mycket illa av socialens framfart.

Om staten bara vågade tillåta att familjer och släktband får leva vidare, och om den värnade om sina medborgare redan som små, skulle vi få ett friskare samhälle och ett friskare folk. Och tänk så mycket pengar staten skulle spara in på att inte slita barn från föräldrarna i både tid och otid. Socialen borde börja behandla sina medmänniskor lite mer humant, och inte betrakta dem som avskrädeshögar - alla som inte har den status som socialen innehar. Då skulle vi slippa känna oss som en hop boskap som ska fösas till slaktbänken.

Det är helt otroligt att kalla det här för att "arbeta skyndsamt", Maria Larsson! Att uttala sig och säga att "vi ska prioritera detta fallet och se till att det blir färdigt till sommaren 2012"! Nu har vi helt plötsligt ingen prioritet längre; nu ska det inte vara klart förrän 2014. Är vi så lite värda för samhället att det är bara att sparka och slå på oss ytterligare en gång?

Har ni lovat att det ska arbetas skyndsamt, så se för en gångs skull till att hålla dessa löften . Hur ska ni kunna vara trovärdiga i era uttalanden i andra sammanhang? Om det bara är att säga "jag lovat att det ska vara klart till...", och sedan inte bry sig? Fy, säger jag!

Och till sist så vill jag bara tala om för er som är så avundsjuka över att denna utredning kom till stånd, att upprättelsen var ett bevis för att det har existerat övergrepp i statens goda namn och rykte under lång tid. Vad som är värst av det kan jag inte uttala mig om. Jag tycker att det är skamligt, vad det än har varit. Lobotomi, sterilisering, sexuella övergrepp, psykningar, misshandel, att få ligga ute i ladugårdar, och inte att förglömma att bli utnyttjade som billig arbetskraft. Övergrepp av både barnavårdsnämnden och socialen, samt även läkare som också kunde vara inblandade.

Och du som tycket att vi får skylla oss själva - skulle du själv frivilligt utsätta dina barn för den här förnedringen?

Tjänstemanna-ansvaret togs bort för att det var lättare att förstöra andras liv, om det egna ansvaret var lika med noll. Jag kan bara citera en socialchef, han sa: "Jag gör bara vad politikerna säger till mig!"

Tack för ordet.


Om författaren

Författare:
Gudrun Larsson

Om artikeln

Publicerad: 12 mar 2012 16:51

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: