Ett år sedan katastrofen i Fukushima

Det har nu passerat ett år sedan den fruktansvärda kärnkraftsolyckan i Fukushima ägde rum. Vardagen fortskrider, men katastrofens efterverkningar är ständigt närvarande för de boende i området.

Enligt experter och lokala myndigheter i Fukushima lever en miljon människor i områden där strålningen är farligt hög. Staden Fukushima som ligger sex mil från kärnkraftsverket, samt grannstaden Koriyama, anses ha så hög strålning att människor inte bör bo där. För många människor finns dock inte möjligheten att flytta. Istället försöker de med olika metoder skydda sig från den farliga strålningen. De klär sig i heltäckande kläder och bär munskydd. Innerväggarna i huset har försetts med blyplattor och blockerats med pappkartonger som är fyllda med vattenflaskor. Vissa områden som uppmäter 200 gånger mer strålning än normalt är dock helt utrymda och upplevs som spökstäder. Zonen för vilka områden som borde utrymts borde varit mycket större. Det skulle enligt vissa experter inbegripit hela Fukushima län. Skillnaden i antalet människor som hade behövts evakueras skulle då varit 1 miljon, mot de 100 000 som nu blev fallet.

Arbetet med att städa upp efter kärnkraftsolyckan pågår febrilt. Problemet är att man inte har kunskap om hur uppröjningen ska gå tillväga. Erfarenhet av hur man städar upp efter en kärnkraftsolycka är mycket liten. Enda tidigare liknande katastrof är Tjernobyl och där utfördes ingen städning värd att tala om. Byggfirmor och företag har anlitats av den japanska staten för att genomföra upprensningen. Med tanke på den bristande kunskapen om hur röjningen ska utföras upplevs den amatörmässig. Några ställningstaganden som man är osäker på är hur mycket toppjord som ska tas bort, vilka byggnader man ska riva och var avfallet ska dumpas. Svaren är oklara och följden blir att reningen av området görs ineffektivt och är vissa fall meningslös. De som utför upprensningen hävdar dock att de lär sig efter hand. Tiden får utvisa slutresultatet.

Många japaner oroar sig över sin hälsa och hur mycket strålning de utsätts för. Dricksvattnet och livsmedel innehåller i många fall strålning. Ständiga tester på vatten och livsmedel måste göras för att säkerställa att strålningsnivåerna är acceptabla att förtäras. Dessa kontroller kommer behöva göras många år framöver. Kontor dit man kan vända sig med sina frågor om strålning har upprättats. Oroliga människor kommer hit för att få svar på bland annat hälsofrågor och hur man sanerar sitt hem och sin trädgård på bästa vis.

Invånarna i Japan litar inte på myndigheternas ståndpunkt att det är ofarligt att befinna sig utanför den kritiska zonen. Frivilliga saneringsarbetare bekräftar att denna oro inte bara är oro. De har med sina mätinstrument uppmätt värden som är långt ifrån acceptabla. Frivilliga försöker sanera genom att ta bort översta lagrena av jord och att informera de boendena om riskerna.

Det gångna året har många demonstrationer hållits i Japan mot kärnkraften. På senare tid har dock intresset falnat. Anledningen tycks vara att många gett upp och bara vill glömma allt som har med kärnkraft att göra. Många demonstranter uppfattas som extrema aktivister och dessa har många japaner svårt att identifiera sig med. Istället försöker de leva normalt och nöjer sig med myndigheternas råd. Föräldrar försöker så gott det går skydda sina barn från strålning. De är noga med hur det ser ut på skolor och lekplatser genom att göra ständiga mätningar av strålningshalten där.

De medicinska följderna av olyckan är idag svåra att svara på och kan visa sig först efter årtionden. Hur höga kostnaderna blir för att få stopp på reaktorerna och för att sanera områdena är svårt att säga i dagsläget.

Av Caroline Wetter 11 mar 2012 13:58