A och B röjer i ett skräpigt garage.
A
Det ska bli något lätt idag. Jag ska göra omelett.
B
Så där gör man inte omelett. Möjligen pannkaka.
A
Har du någonsin varit i Frankrike och sett kockarna göra omelett? Nej. Just det. Han får hålla på i fem år.
B
Han?
A
Han eller hon. De flesta kockar är män. Minst fem år. Minst. Minst en om dagen innan de kan göra omelett. Fyratusen omeletter innan de kan omelett.
B
Det blir väl inga fyratusen.
A
Vasa?
B
En om dagen i fem år blir inga fyratusen. Det blir drygt artonhundra, två om dagen. Är de kockor? Kvinnorna?
A
Räknar på sin mobil
2,189. Skottdagarna inräknade.
B
Minst tre, då. Det går inte att göra ,189 omelett.
A
Vem har sagt det? Det är du som är matematisk. Inte jag. Jag talar figurativt. Minst en om dagen handlar om men-ta-li-tet. Att tänka omelett, att göra omelett varje dag i fem års tid. Innan man begriper.
B
Minst tre.
A
Jag hade hoppats att du började tänka mer kontinentalt nu när vi är med i Europa.
B
Jaha. 2,189 omeletter om dagen. Kallas dom det? Kockor?
A
Inte tänka så rigitt.
B
Rigid.
A
Just det. Frigöra sitt språk, sitt tänkande från det rationalistiska, matematiska förhållningssättet.
B
Två och två är fyra, ännu, i La France också.
A
Man gör ingen poäng av det. Ingen diskussion skulle kunna avslutas på det sättet. Där. “Två och två är fyra. Och därmed punkt. Finis".
B
En diskussion om två och två är fyra eller inte måste avslutas på det sättet.
A
“En diskussion om två och två är fyra." Kan du tänka dig Sartre diskutera det? Picasso, Stravinskij,...
B
Han var ryss.
A
...Curie,..
B
Polska.
A
...Dior, de Gaulle, Balzac, Zola, Berlioz, Bardot. Hur gammal är jag? Hur många omeletter har jag hunnit göra? Vad tror du?
B
Per dag?
A
Det handlar om inställning.
B
Mentalitet. 2,499 per dag. Tänker du inte alls på kolesterolet?
A
Nu är du där igen.
B
Sa jag något okontinentalt? Nu igen? Du tänker, du inriktar dig på 2,479 om dagen.
A
Vet du vad du saknar? Sensibilitet. 2,189 var det.
B
Jag menar bara figurativt: att du har jobbat mer på att fullända omelettekniken än någon fransos.
A
Det handlar inte om fulländning, perfektion.
B
Nähä? De ska bli så goda som möjligt, eller?
A
Bekantgöra. Förtrogenhet. Inkänsla. Här! Det här är min första omelettpanna.
B
Här!? Har du kastat den?
A
Den är ju här.
B
Varför är den här? Det är väl inget fel på den.
A
Du säger det ja. Jag var så illa tvungen att skaffa en ny sedan någon hade stekt fläsk - och någon hade fräst lök - i en omelettpanna. Det är som att använda osthyveln som stekspade. Ingen känsla alls. Noll sensibilitet.
B
Jag kunde ha fortsatt att fräsa och steka på svenska i den.
A
Det där, det där är fel inställning. En omelettpanna används, ska användas, bara, till omelett.
B
Kontinentalt betraktat.
A
Bara sunt förnuft. Så här gör man. Man tar fem ägg.
B
Fem ägg!
A
Fem ägg. Med färre blir den inte bra. Så enkelt är det. Färska. Rumsvarma. Färska ska de vara. Knäcker dem i en transparent kristallskål,...
B
Alla kristallskålar är transparenta.
A
....tillsätter två halva äggskal vatten. Rumsvarmt. Lite salt, gärna havssalt, medelhavssalt, och lite nymalen vitpeppar.
B
Rumsvarmt?
A
Rör hastigt och elegant ihop. Med gaffel. Inte visp. Stjälp ner smeten ömt i en omelettpanna som fått smälta en klick smör tills det blir så där knäckdoftande brunt. Sänk värmen. Eller stäng av. Lyft smeten med gaffeln så att den sipprar ner på järnet och stelnar...
B
Med samma gaffel?
A
...så att den stannar till en viskös, gyllene, krämig, doftande anrättning. Grunderna. Bara grunderna. Lyft pannan något och slå till - helt lätt: som en fast, öm beröring - helt lätt på skaftet så att omeletten lossar. Vik elegant ihop och stjälp upp på varmt - inte hett - serveringsfat...
B
Sèvres?
A
... och njut.
B
Det var inte fransmännen som uppfann den.
A
Vem har sagt att de uppfann den? Uppfann?
B
De drev den bara till perfektion.
A
Dem! Dem! Vet du hur många typer av omelett det finns? Tusentals.
B
Fyratusen? Om man inte räknar per dag utan per vecka och om en riktig omelettnörd ska bli expert - omelettar han varje dag då, alltså sju dar i veckan? - i alla fall; om han, eller kockan, gör det så blir det 15,325 omeletter i veckan. Alltså 16 per vecka i fem år. Varje dag, alltså. Med femdagarsvecka - med reservation för att en konstnär kanske inte tänker så rigitt - så blir det, nästan exakt - titta då - tre omeletter per dag.
A
Kanske hade de lärt sig av kineserna.
B
Kineserna?!
A
Ja, krutet. De var först med det. De var först med boktryckarkonsten. Och kompassen och glassen. Så varför inte?
B
Krutet, boktryckarkonsten, kompassen och omeletten.
A
Och glassen. Marco Polo tog hit den.
B
När var han i Sverige?
A
Till Europa tog han glassen.
B
Otroligt!
A
Receptet! Dessutom, dessutom! hade någon diskat den. Denna! Diskad! Ska bara torkas ur. Med papper. Medan den fortfarande är varm. Någon gång med salt. Utan jod. Otroligt. Diska. Vad hade du gjort med den?
B
Det sa jag ju.
A
Det var jag som sa det. Varför gjorde du så? Fläsk. Blev det bra?
B
Jag har inget minne av att du klagade.
A
Jag klagar aldrig. Jag diskuterar, utbyter åsikter, erfarenheter.
B
A la continenten? Det var de gamla romarna - redan de gamla romarna kunde sprätta ihop en läcker omelett. Det är väl samma ordstam som i amulett?
A
Så det var de som - vad kallade du det? - uppfann den? Var de först med ägget också? Mat är ett ypperligt samtalsämne. En brygga mellan generationer och kulturer.
B
Mat ska avnjutas. Precis som musik ska den inte sönderanalyseras.
A
Stekt fläsk? Ja ja.
B
Det är svenskt, gammalt, hederligt svenskt, och sunt och gott. Med blank löksås med krispiga - just den detaljen: krispigheten, missar många - krispiga och bitska lökbitar - små, mycket små givetvis - och kokt, ångande svensk Bintje och hembakat, doftande rågbröd med riktigt smör och svalt, pärlande öl. Öl, förresten, det serveras nästan alltid för kallt: det ska vara svalt.
A
Inte i en omelettpanna. Inte diska. Torka ur. En gaffel Den här är det nog.
B
Gode Gud! Är den här!? Vad har jag gjort med den?
A
Förmodligen ingenting. De hörde ihop. Oåtskiljaktliga.
B
Silver?
A
Jag tror inte mina öron!
B
Det är i alla fall inte guld.
A
Ägg och silver går inte ihop.
B
Du använde den en gång och sedan bytte du. En omelettihoprörningsgaffel? Om stekpannan Synd att den ska ligga och rosta sönder här. Kunde man inte ge bort den?
A
Men till vem kan en anständig människa ge bort, som gåva, en skändad omelettpanna!
B
Vi kanske ska begrava den. Jodå. Eller kremering. Och sprida askan i en helig lund.
A
Du behöver inte ta i så där. Jag begriper att du skäms. Det gör du rätt i. Men jag har ju skaffat nytt. Okej. Vi gör så här ...
B
Loppis?
A
... ta den här. Diska den. Noga. Med precis vad du vill. Smörj in med ett hårt fett, rikligt, hetta upp, låt svalna, torka ur med en näve salt, stor näve, gnugga, skölj ren med kallt vatten. Gnugga igen. Och upprepa: smörj om. Gärna alltihop ännu en gång. Sen: stek fläsk, fräs lök - och så vidare. Inte diskmedel. Så gör jag omelett i min ordentliga panna så får vi efterrätt också.
B
Omelett till efterrätt? På sex ägg?
A
Istället för salt och peppar smaksätter jag med socker. Fem ägg. Jag siktar över florsocker, jag begjuter med konjak...
B
Min konjak!?
A
...rumsvarm - och jag tänder på. Jag köpte den. Jag valde den.
B
Det är jag som njuter den.
A
Du berusar dig på den.
B
Men att elda upp den!
A
Flambera. Du tål ju inget ändå.
B
Fläsk och flamberad omelett?
A
Perfekt!
Av Staffan Nilsson 10 jan 2012 09:57 |
Författare:
Staffan Nilsson
Publicerad: 10 jan 2012 09:57
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Litteratur & Poesi, omelett, pjäs | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå