Kärleksförklaring

Hon är en kurtisan. En behagfull geisha. En vacker geisha som kan behaga. Vara kvinna inför en man. Har talangen, har intelligensen, har sin medvetenhet, har sin stolthet. Hon är en geisha. Hon är en odalisk, en haremskvinna, med mörka ögon, ögon som man inte får grepp om, ögon som gäckar en, ögon som kanske leker med en. Men hon är kurtisan, en kurtisan med vita lår.

På insidan av låren är den vita huden som siden, len som det finaste silke. Hennes underbara bröst har tyngd. Är lena vita, har tyngd, hennes vita bröst med små bröstvårtor. Små kyska bröstvårtor. Hon är kysk, hela hon är kysk, vit len och kysk. Som den kyskaste kurtisan med lår som det finaste silke, min älskade hon är. Som en Venus, hon är.

Som en Venus från Willemsdorf. Hennes höfter är runda, hennes bröst tunga, hennes mage är rund, den putar ut och under den ser man könsbehåringen, den diskreta behåringen, den lena behåringen. Det kyska skötet, de runda låren, de underbara låren vars lena insidor möter varandra alldeles under den diskreta lena behåringen. De underbara låren som gnids mot varandra alldeles under den kyska könsspringan.

Men mer högrest, ädlare, vitare, vackrare än Venus från Willemsdorf. Mer levande. Mjukare. Taktilare, härligare att ta på. Lenare, mera underbar. Mer underbar att hålla om. Mer underbar att krama, att pressa mot sig. En underbar kropp med runda lår och vita bröst att känna mot sin kropp, en underbar stjärt att greppa om, underbara skinkor att smeka, underbara att ta tag om och underbara att trycka, underbart trycka hennes kropp mot sin.

Hon är en kurtisan, en odalisk, en haremskvinna. Hos henne kommer man in i en annan värld. Hos henne går man in i paradiset. Hos henne är allt vackert, hos henne låter allt bra, allt doftar gott, doftar rosor, hos henne träder man i en vacker värld med midnattsblå himlar, med lysande stjärnkonstellationer, glittrande stjärnor, man kommer till oaser, man kommer till porlande bäckar och höga dadelpalmer, till myrradoftande rum och orientaliska vävnader. Hos henne kommer man in i paradiset, man kommer till oaser, där allt är skönt, allt är rent, allt ädelt.

Så underbar är hon min älskade, som den ljuvaste musik, hon är.

Av Jan Wiberg 01 sep 2011 15:20