Vandaliska dikter #6

Genom en lång kedja av osannolika omständigheter hade jag kommit över en samling efterlämnade handskrifter, nedskrivna på det vandaliska språket. Efter mycket möda och ihärdigt slit med att översätta dem till svenska har jag lyckats ge dem en något så när begriplig form. Nu vill jag visa resultatet av mitt mödosamma arbete. En del ord som jag inte kunde tyda lämnande jag därhän.


Smedens vredsång

Jag kallas Stan:
om colţos med hammare
och baros.
Städet är min lem,
smedjan - urhem.
I degeln smältes mitt namn.

Svart är jag - un sfânt
av eld och sot.
Stark sunt,
förhärdad av
ohejdade slag.

Sunt priceput kan min sak:
Hamrar glödgad järn.
Bat med vrede,
spotar ut mitt slem
mot jordens tak.

Slår cu năduf. Slår med kraft.
Sorb gnistor.
Macin granit. Villostund
aldrig haft.
Demon är jag
och har alltid varit.

Flera dikter på vandaliska följer. Tolkningsarbete pågår.

Av Daniel Onaca 17 aug 2011 12:05