Tunisien tillbaka på banan som turistparadis

Nämner man Tunisien till vänner kopplar många till tidiga trevliga barndomsminnen av familjecharterresor på 1970- och 1980-talen. Tunisien har sedan dess tillhört många svenskars favoritresmål men hamnade i januari i år på förstasidorna världen över i och med att landet, under den så kallade "arabiska våren", var det andra landet att göra revolution. President Ben Ali, som anklagades för omfattande korruption och maktmissbruk efter att Egyptens forna ledare Mubarak störtades, avsattes. Nästan 200 människor fick sätta livet till under oroligheterna.

De tidigare oroligheterna drabbade initialt charterturismen till Tunisien vilket påverkade turistnäringen negativt. Det positiva ur turismhänseende var dock att oroligheterna skedde under landets lågsäsong. Trots det räknar myndigheterna med att antalet svenska besökare kommer att halveras. Säkerheten är återställd och det finns i dag inga som helst hinder för att som turist resa till Tunisien. Tvärtom är det på grund av landets situation i högsta grad önskvärt att komma hit, om inte annat för att stötta de människor som för inte så länge sedan kämpade för frihet och demokrati. De största svenska arrangörerna som Ving, Fritidsresor samt Apollo har återupptagit sina resor till landet och det har alltid varit möjligt att året runt ta sig till landet med reguljärflyg, bland annat med SAS/Swiss och Air Tunis via europeiska knytpunkter.

Jag har aldrig besökt Tunisien, som ligger mellan Libyen och Algeriet, tidigare och såg mycket fram emot att få ta del av landets rika kulturhistoria, matkultur samt generösa stränder. Temperaturmässigt är Tunisien för oss frusna svenskar ett perfekt land, med milda vintrar som är utmärkta för golfspel och varma somrar med härliga bad och fläktande vindar från havet är grundförutsättningarna de allra bästa, vilket gör landet till ett perfekt resmål året runt. När sommaren just har anlänt till Tunisien är det som allra bäst. Blomsterprakten står i full blom och fyller luften med härliga dofter och från marknaden strömmar det härliga aromer från det goda tunisiska köket. Mitt första stopp på min resa var huvudstaden Tunis, en stad som ligger vid vattnet med 1,6 miljoner invånare och utgör cirka 15 procent av landets totala befolkning, som består främst av araber med arabiska som språk men också franska landet var fransk koloni fram till självständigheten 1956. De flesta är dock bra på engelska.

Något som slår mig när jag flanerade på stadens gator är att många kvinnor inte bär den traditionella sjalen, alkohol och vin serveras på restauranger och alkoholhaltiga drycker finns även att inhandla på vissa butiker som har tillstånd. Min guide berättade för mig att Tunisien tillsammans med Libanon är de enda arabiska länder där könen är jämställda, samt att landet, med västerländska mått mätt, har en relativt hög och välfungerande infrastruktur samt öppenhet. Tunisien har också tagit på sig rollen att vara arabvärldens "Schweiz" och hålla sig neutralt. Tunisien har en stor andel unga människor. Cirka 60 000 av dessa tar universitetsexamen varje år, vilket kan göra det svårt för alla att få adekvata arbeten och en del flyttar därför utomlands.

Restaurangerna är många på Tunis gator och det är bara att välja och vraka. Priserna varierar beroende på läge och nivå på köket, men räkna med cirka 200-250 kronor per person för en tre rätters middag. En kopp kaffe på uteservering kostar mellan 5 och 10 Euro, man brukar sedan avrunda summan uppåt.

Det finns få spår av revolutionen, dock är vissa myndighetsbyggnader, exempelvis inrikesministeriet, omgärdade av taggtråd och beväpnad militär på paradgatan Habib Bourguiba med den imponerande franska porten "Bab-el-Bhar" i ena ändan av gatan. Taxi är vidare billigt och alla bilar har taxametrar. Tar man spårvagnen kostar den endast 5 kronor för enkel biljett och tar man tåget till närliggande kuststaden Hammamet kostar biljetten endast 40 kronor.

Medinan i hjärtat av Tunis gamla stad är med sina trånga gränder och gator som gjord för att gå vilse i, men med en guide som kan Medinan som sin egen ficka är man trygg. Här finns allt att köpa, från den traditionella hatten Fez, kläder, kryddor, frukt och grönt till hantverk som fina keramikskålar. Lokala shoppare bärgar för en genuin och trevlig stämning. Men glöm inte bort att pruta!





Tunisien har nästan 800 hotell som erbjuder något för alla beroende på plånbok och budget. Jag bodde på Regency i närliggande förorten Kartago, 15 minuter från Tunis centrum, med ett superbt läge invid stranden och med stort eget poolområde på hotellets innergård. Trevliga rum och ett mycket lugnt läge är perfekt för stressade själar.

Unesco-skyddade Kartago med ruiner från en forntida stad som anlades och lades i ruiner, beroende på vem som styrde, är ett måste när man är i Tunis. Staden grundlades på 800-talet f. Kr. och ligger strategiskt på en höjd med utsikt över Tunis stad och hamn, sjöar och hav.

Tunisisk mat är fräscht medelhavsinriktad med fransk touche. Många röror som harissa är mycket goda, samtidigt som man får passa sig, då dessa röror kan vara olika starka beroende på vilken restaurang man besöker. Tunisiska förrätter liknar de libanesiska och varmrätterna har hela spektrumet från nyfångad fisk till kötträtter av olika slag. Olivoljan är av mycket hög kvalitet och en del kännare anser den vara bättre än den italienska. Dar Bel Hadj i närheten av Tunis Zitouna Moské är en pittoresk tunisisk restaurang inne i ett hus där man sitter väldigt privat och äter utsökt goda rätter av samma slag som ovan. Ett bestående minne av denna restaurang var de utsökt goda färska frukter man fick, bland annat pomerans. Tunisien har en vinindustri på stark frammarsch, kvaliteten har under åren förbättrats avsevärt och erbjuder i dag fantastiska röda viner av mycket god kvalitet, varav flera finns på svenska Systembolaget.

Efter en äldre kulturell spis var det således dags för en tur till konstnärsbyn Sidi Bou Said strax utanför Tunis. Byn kallas för konstnärsbyn då flera kända konstnärer under åren vallfärdat hit för de utsöka omgivningarna. Jag blev omedelbart förälskad i denna by där alla hus måste vara vitfärgade med blå knutar. Som besökare slås man av lugnet och de fina vyerna över havet och husen. Antalet hotell i byn är inte många och jag hade tyvärr inte förmånen denna gång att bo här. Jag besökte dock ett mycket vackert boutique hotell eller "Hôtel Du Charme" på franska, som heter Dar Said. En idyll och oas som bara måste upplevas, jag fick också känslan att en resa hit till denna by och detta hotell vore ett framtida mål jag gärna vill uppfylla, då Tunisien är ett land som lockar en till att återvända. Rummen var sobra och framförallt är känslan exklusiv och privat. Priserna på rummen är från 200 Euro/dubbelrum och uppåt. Missa inte att äta på restaurangen Au Bon Vieux Temps som ligger ett stenkast från Dar Said, här har flera storheter från hela världen dinerat. Restaurangens specialitet är goda fiskrätter.





Golfentusiaster har länge känt till Tunisiens många och fina golfbanor, många entreprenörer har byggt fina hotellanläggningar intill banorna och Golf Citrus som ligger strax utanför kuststaden Hammamet har mycket fina banor som är väl underhållna. För baddyrkare som bara vill slappna av och ta det lugnt är Hammamet rätt ställe. Här finns långa stränder intill en lång och utsträck stad som erbjuder det mesta som turister önskar. Här finns också en marknad med rätt pushiga försäljare, som försöker få er att tro att de jobbar på ert hotell. Hammamet erbjuder dock inte så mycket mer än bad och sol, för de som vill gå på spa-behandlingar rekommenderas Hasdrubal Thalassa & Spa Hotels varmt. Här blir man som gäst varmt omhändertagen och massagen är både skönt avslappnande som energigivande. Jag testade ett massagebad samt en avkopplande massage som var gudomligt skön. Hotellet där detta spa ligger är vidare av högsta femstjärniga klass.

Tunisien är ett land som ger mersmak. Landets vänliga människor, miljön och den fantastiska naturen och ljuset gör mig sugen på att återvända snart igen, denna gång vill jag gärna återvända till konstnärsbyn Sidi Bou Said.


Mikael Björnfot är Sourzes resereporter. Läs mer om honom om hans reportage här.

Av Mikael Björnfot 03 jun 2011 11:37