Vandaliska dikter #2

Genom en lång kedja av osannolika omständigheter hade jag kommit över en samling efterlämnade handskrifter, nedskrivna på det vandaliska språket. Efter mycket möda och ihärdigt slit med att översätta dem till svenska har jag lyckats ge dem en något så när begriplig form. Nu vill jag visa resultatet av mitt mödosamma arbete. En del ord som jag inte kunde tyda lämnande jag därhän. Den valda titeln är mitt förslag.


Exodus eller Mot Donaris

Den store guden Zeus i himlens varma ström
Förbannad vaknar upp ur sin halvvåta dröm.
Han gnider sina ögon, åskviggen tar i hand
Och ryter som om världen just då sattes i brand.

"Vad ska det här betyda? Någon som kräver hämnd?
Vem för detta oväsen? Vem är så oförskämd?
Vad är det för slags släkte som ej kan sitta still?
Vem skramlar med sandalen och handlar så febrilt?"

- Du, Hermes, som har fått min spira i förvaring,
Vad innebär allt detta? Jag kräver en förklaring!
- Ett vilt folkslag, - O, Zeus - tog allt sitt pick och pack
I norra Europa och lämnade sin trakt.

Nu är de väl på väg mot söder någonstans
Med sina tunga vapen: med sköldar, svärd och lans.
De kallar sig "vandaler" och följer allihop
Den grymme Gondarik som klär sig piei de lup.

Gudinnorna församlas i skyarna där opp
Och skönjer stammen vandra mot Donaus nedre lopp.
Nyfikna ser de också, hur skalden tar sin lyra
Dess silversträngar redo att liderligt bestyra.

Flera dikter på vandaliska följer. Tolkningsarbete pågår.

Av Daniel Onaca 11 maj 2011 09:05