Vandaliska dikter

Genom en lång kedja av osannolika omständigheter hade jag kommit över en samling efterlämnade handskrifter, nedskrivna på det vandaliska språket. Efter mycket möda och ihärdigt slit med att översätta dem till svenska har jag lyckats ge dem en något så när begriplig form. Nu vill jag visa resultatet av mitt mödosamma arbete. En del ord som jag inte kunde tyda lämnande jag därhän.


Välkomsttal

Vlaicu vodă slova slava.
Mladen bliva’ slobod Klart, va?
Sliboviţa boler glava.
Bea vlădică, icke slarva!

Vi avlat Vlăsiei leacu’
Wanda vintrar hos veruler,
Vlahen - vai! - gingo la dracu’
Walkiria, till heruler.

Vir vandaler cu skandalen.
Skalden Vlad lyfta’ pokalen:
"Vivat hela ert soborum,
Bien venue till Vandalorum!"


Vårbesvärjelse

Vinden blåser fără frâu
Drivor, höga pân’ la brâu,
Tjocka pâcle la pârâu.

Aker froster, krivăţ blästar.
Crapă stenar. Gerul vislar.
Snölupii se dau la hästar.

Gnällig röst Crăciun întreabă:
Kommer våren mai degrabă?
Lerui-ler ako mai dröj
Hittar mig de de gheaţă sloi.

Tanken svarar de sub spuză:
Bättre välja călăuză
Sagornas fidela muză.


Vespersång

Vlaje brate foi de tistlar,
Vinden efter mine vislar.
Trist e că de sutra mor
Saknas vatten la ulcior.

Saknar fjädrar pălăria,
Saknar söta druvor via.
Vlaje brate de mohor,
Saknas huset la pridvor.

Tare gråter, tare doare,
När det hörs cucu-n ponoare:
Oare sjunger hon i vår
Că vine mândra cu dor

Au hon viskar să mă duc
Över kullar s-o apuc,
Genom skog utan izvor,
Unde aldrig vistas får?


Flera dikter på vandaliska följer. Tolkningsarbete pågår.

Av Daniel Onaca 03 maj 2011 10:45