Tänd ett ljus för alla som revolterar mot övermakten

I Kairos hjärta, befrielse-torget, ekade en ny slogan ur 2 miljoner strupar i fredags. "Folket Vill rena landet". Om den gamla regimens huvud hade fallit så lämnade det efter sig hela kroppen. Och revolutionen menar allvar. Det har till och med den gamla regimens chefredaktörer förstått och öppnat sina tidningar och tv-kanaler på vid gavel till ett postmubarak-Egypten som har få likheter med det Egypten som fanns för bara en månad sen. Barn och ungdomar ur alla samhällsskikt har satt ett exempel. I Kairo och i Alexandria ser man dem sopa gatorna och samla skräp och sopor. Budskapet är både lokalt och globalt. "Vi gör rent på gatan, ni gör rent i ledningen". En grupp advokater har redan sammanställt en lista på 2 000 personer från Mubaraks tid vars inblandning i korruption och nepotism kommer att granskas. Kairos slaktare, inrikesministern från 1997 till 2011, Habib al-Adly, har förts till en cell i handbojor igår och befinner sig under förhör i skrivande stund, anklagad för mord och penningtvätt. Den nuvarande regeringen är icke godkänd av massorna som lär demonstrera varje fredag tills alla deras krav har tillgodosetts.

Men det går undan i dagens Egypten! Högsta domstolen har redan gett tillåtelse för ett nytt politiskt parti att bildas utan att invänta tillstånd från de exekutiva myndigheterna som idag saknar en "president" och en fungerande konstitution. Partiet som kallar sig Centerpartiet har en islamisk profil och glädjen var stor i rättssalen när domaren läste slutdomen. Nu får Egypten sitt första muslimsk-demokratiska parti. På andra håll befinner sig statligt styrda fackföreningar som journalist- och advokatförbunden i upplösning. Det finns ingenting som hindrar de anställda på en tidning att avskeda chefredaktören.

Det jäser över allt i Egypten. Landet går genom en transformation som bara riktiga revolutioner kan åstadkomma. Filmstjärnor och fotbollspelare som ställt sig på regimens sida står idag vid skampålen på nätet som svikare, och andra som siat om revolutionen i sina dikter och filmer hyllas som folkhjältar. Kärnan i denna revolutionära varelse, dess hjärna, är koncentrerad kring några hundra unga aktivister med en makalös historia, vars kärlek till Egypten är obestridlig. I sex år har de bildat sig och andra i konsten att göra en fredlig revolution, mitt framför näsan på den gamla regimens ålderstigna och anakronistiska apparater, som bara talar ett språk: tortyrens och dödens.

Icke-våld och redobogenhet att offra det dyrbaraste man har, är förutsättningarna för en lyckad övergång. Ahimsa icke-våld ger förtrupperna snabbt stöd från stora lager ur befolkningen som vi sett ske förr i Ghandis Indien och idag i Egypten. Det fantastiska med Egypten är att det inte behövdes någon Ghandi. Ledarfiguren ersattes av hundratusen bloggare som kom överens om vissa principer. I Europa urartar oftast demonstrationerna i våld via infiltrationer eller de olika antagonisternas oförsonliga hållning och motvåld. Våra västerländska samhällen verkar sakna enande och sublimerande symboler i dagens högteknologiska samhälle. Den rådande kulturpolitiken gynnar inte utvecklingen av symboler som uppmuntrar till solidaritet och folkvilja. Det råder brist på berättelser som skapar en front mot konsumtionssamhället i sin nuvarande utformning med civil olydnad och icke-våld som vapen, eller som visar bredden och djupen på de så kallade "muslimska samhällena".

Tunisiernas och egyptiernas strategi kopieras nu på andra håll i arabvärlden. Försvar, ej angrepp, är deras taktik och betoningen av budskapens fredliga karaktär, bortom alla divisioner. De kommande dagarna blir kritiska på många håll i arabvärlden och extremt våld befaras. Men nu vet man från Amazonas till Tokyo via Stockholm: ett folk kan åstadkomma förändringar när det bestämt sig! I skrivande stund faller hundratals sårade och döda i Libyen, Bahrain och Jemen. Libyens despot har importerat afrikanska legoknektar för att underkuva sitt folk och ett blodbad äger rum idag i Benghazi. Idag har demonstrationer pågått i varenda marockansk stad, och alltfler röster höjs för att införa konstitutionella monarkier i Bahrain, Jordanien och Marocko. I Irak demonstrerade igår tusentals föräldralösa barn med sina lärare och skötare. Det finns 4 miljoner föräldralösa barn i Irak, enligt FN, tack vare att USA och dess allierade lyckats "befria" landet, det vill säga "erövra" det i deras orwellska språk.

Tänd ett ljus för alla som revolterar mot övermakten i natt och varje natt. Må de skonas! De offrar sina liv för att vi ska få leva ett värdigt liv.

Av Hesham Bahari 22 feb 2011 11:43