Farsen Assange rullar vidare

Om Wikileaks-grundare Julian Assange gjorde sig skyldig till sexualbrott eller endast idkade "överaskningssex" med de två svenska kvinnor han besökte under vistelsen i Sverige härförleden, vet nog ingen förutom Assange och kvinnorna själva. Hursomhelst törs uppenbarligen inte Assange bege sig till Sverige för att i en rättegång få saken prövad. Som förevändning anger han att det hela är en konspiration komponerad av CIA i syfte att undanröja honom.

Till sin hjälp har Assange engagerat brännvinsadvokaten att döma av hans brusiga uppsyn även bokstavligen Mark Stephens och den pensionerade och allom omvittnat mediekåte överåklagaren Sven-Erik Alhem. Tillsammans och med hjälp av en och annan rättshaverist försöker trion övertyga en brittisk domstol om att Sverige är nästintill det mest korrupta och rättsosäkra landet i världen.

Sven-Erik Alhem njuter naturligtvis av att få stå i rampljuset. Initierade källor inom både åklagarväsendet och polisen vittnar om att Alhem under sin tid som åklagare lade ner mer tid på att uttala sig i olika spektakulära rättsfall än att leda förundersökningar. Blev han själv inte uppringd av media när något större och medialt ärende avhandlades, gick han många gånger så långt att han själv ringde upp journalister och frågade om de ville ha hans uttalanden.

Julian Assange säger sig vara rädd för att bli utlämnad till USA om han åker till Sverige. Att vistas i Storbritannien, som har världens mest utvecklade underrättelsesamarbetet med USA, tycks dock inte bekymra honom.

Inget rättssystem är perfekt och det gäller även det svenska. Att gå så långt som att kalla det svenska rättssystemet för "kaotiskt" i sin iver att slippa bli utlämnad, är dock inget annat än pinsamt patetiskt. Det får en osökt att tänka på innebörden av den psykologiska termen "Kognitiv dissonans". Många gärningsmän, företrädelsevis kvinnomisshandlare, har ofta stora problem med att inse att de själva begått en avskyvärd gärning. Skulden projiceras följaktligen på offret. Detta beror oftast på att gärningsmannen inte kan leva med att han själv betett sig så illa. Någon annan får därför bära skulden. Det krävs inte mycket för att känna igen symptomen i Julian Assanges handlande.

Eller är Julian Assange helt sonika en feg stackare?!

Av Göran Larsson 10 feb 2011 12:13