Matriarkatet kan vara äldre än patriarkatet

Hedendomen, eller paganismen, är ju en samlingsbeteckning för olika former av andlighet och religion där man utgår från naturen. Människans tidigaste former av religiösa föreställningar tycks dock ha varit den så kallade animismen, tron på en besjälad natur där till exempel varje träd och buske troddes ha en ande. Animismen tycks ha uppstått spontant på många platser runt jorden. Arkeologiska fynd tyder på att så tidigt som 70 000 år sen förekom ceremonier i Afrika innefattande rituell dyrkan. Under en utgrävning fann Professor Sheila Coulson lämningar av rituell pytonorms-dyrkan när hon studerade det så kallade sanfolkets ursprung i Botswana.

Ormdyrkan är någonting som återfinns i många kulturer genom historien. Aboriginerna, vars kultur kanske är den äldsta kända överlevande kulturen på jorden, dyrkade till exempel den så kallade regnbågsormen. Ormen symboliserade den välgörande livskraft som flödade ur universums centrum. Den stod även för död och återfödelse via sitt ömsande av skinn, en manifestation av den andliga pånyttfödelse och upplysning som ju tillhör oss alla. I djupare esoterisk mening är ormen en yttre manifestation för vår DNA, eller för den kundalinakraft man talar om inom yogan.

Under antiken vördades ormen för sin förmåga att både döda och bota. Genom att neutralisera dess naturliga gifter när man blandade det med blod utvecklade man mediciner som ansågs stärka immunförsvaret och läka sjukdomar. Ormen var också förbunden med gudinnor som hade profetisk visdom, medan de flesta av de manliga gudarna istället uppträder som orm- eller drakdödare.

Djurdyrkan är någonting mycket vanligt i mänsklighetens historia. De flesta djur tycks på något sätt ha varit föremål för dyrkan. Djurdyrkan blomstrade i bland annat Egypten där till exempel dyrkan av tjuren Apis var förknippad med Osiris Serapis och Indien där kon fortfarande betraktas som helig. När hebréerna invaderade Kanaan levde de i århundraden sida vid sida med de infödda som dyrkade den mäktiga tjurguden Baal och allteftersom tiden gick kom Jehova att likna Baal.

Ovan nämnda ormdyrkan har alltså funnits i alla delar av världen och utgjort en viktig del av människans religiösa liv i årtusenden. När så kristendomen skulle konkurrera ut de gamla religionerna demoniserade man ormen genom att låta den symbolisera djävulen. I första moseboken kan vi läsa hur ormen förledde Eva att äta av den förbjudna frukten och i Uppenbarelseboken 12:3 18 står att läsa:

"Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom."

Asatro är ett annat exempel på hedniska religioner. Den första gudomen inom nordisk historia var Hel, vars namn är synonymt med moder jord och månen. Hon började dyrkas redan för 30 000 år sedan av de första människorna som bosatte sig i norden. Hel symboliserade skapelsen, livgivande, och helande. Folk trodde att hon helade människor som dog och sände dem tillbaka till jorden återfödda.

Äldre än dessa är dock den så kallade shamanismen som av vissa betecknas som den allra äldsta formen av religion. Ordet härrör från Sibirien och tros komma från tungusiska "sa" vilket betyder "veta" eller "känna". Som all hedendom följer den också naturens väg och är under ständig förändring och anpassning även om den grundläggande kärnan finns kvar. Shamanerna torde varit mänsklighetens första präster och prästinnor.

Druidismen räknas ibland som en gren av schamanismen. De antika litterära källorna, av bland annat Caesar, Diodorus Siculus, Tacitus, Strabon, Suetonius och Plinius den yngre går samtliga tillbaka till ett verk av Poseidonius under första och andra århundradet f.Kr. Under hellenistisk tid tycks druiderna ha uppfattats som ett slags naturfilosofer. Vissa källor hävdar dock att de var mycket mäktiga och i själva verket ett slags ledargestalter.

Trots att de flesta samhällen på jorden varit och fortfarande är patriarkala tyder en del forskning på att matriarkatet var vanligt tusentals år före vår tideräkning och tillhör de allra äldsta formerna av styre. Även om såväl judendomen, kristendomen och islam har gjort sitt bästa för att sopa igen spåren, så visar arkeologiska utgrävningar att det finns bäring för påståendet.

De allra första mänskliga skulpturerna funna i paleolitiska lämningar är Venusfigurer tillverkade av ben, sten och lera av Cro-magnonmänniskor cirka 35 000-10 000 f Kr och i såväl Babylonien, Egypten, Frygien, och Fenicien dyrkade man modersgudinnor. Forskare som Robert Briffault, Margaret Murray och Leo Wiener menade att urgamla afrikanska kulturer var högt utvecklade matriarkat och att kvinnorna var grundare av mänsklig kultur.

Historikern William Irwin Thompson skrev:

"När vi diskuterar det förgångna talar vi om verktyg, jägare och män, trots att varje staty och målning vi hittar ropar till oss att denna istidsmänsklighet hade en kultur där kvinnor också hade en framträdande plats."

Professor James Melaart, som var ansvarig för utgrävningen av Catal Huyuk, den äldsta neolitiska platsen man upptäckt, sa:

"Mellan 9000 och 7000 f.Kr gör konsten gör sitt framträdande i Mellanöstern i form av statyetter av den högsta gudomen, den stora gudinnan. Kulten av den stora gudinnan är grunden för vår civilisation."

OBS! Texten fortsätter under klippet



Professor Marija Gimbutas skrev om gudinnans olika aspekter och symboler i böckerna "Gods and Godesses of Old Europa 7000-3500 BC" och "Language of the Goddess". Gimbutas gör radikal åtskillnad mellan den matriarkala förindoeuropeiska kulturen och den patriarkala indoeuropeiska. Hon menade att några av de främsta lämningarna från den matriarkala ursprungsbefolkningen finns i de utgrävningar på Balkan hon ledde mellan 1967 och 1980. Den kultur hon kunde rekonstruera utifrån dessa lämningar kallade hon Gamla Europa. I "Language of the Goddess" skrev hon:

"Termen Gamla Europa betecknar en förindoeuropeisk kultur i Europa, en kultur som var matrifokal och troligtvis matrilineär, agrar och bofast, egalitär och fredlig. Den stod i bjärt kontrast till den efterkommande, patriarkala, stratifierade, pastorala, mobila och krigsorienterade proto-indoeuropeiska kultur som mellan 4500 och 2500 f.Kr i tre infiltrationsvågor från de ryska stäpperna svepte in över hela Europa, förutom de mest sydliga och västliga kanterna. Under och efter denna period ersattes de kvinnliga gudomarna, eller mer precist Gudinnan Creatix i alla hennes aspekter, av indoeuropéernas huvudsakligen manliga gudar."

I "Gods and Godesses of Old Europa" berättar Gimbutas att några av de tidigaste representationerna av kosmos kan ses på de så kallade Vincaskålarna, vilka symboliserar himlen i form av en orm som rullar sin väg till den polära axeln. Skålarna, liksom ringlade ormar gjorda av lera, dateras till sjätte årtusendet före vår tideräkning. Vincakulturen fanns i vad som idag är Serbien, Kroatien, Bosnien, Makedonien, Ungern, Rumänien och Bulgarien men sträckte sig också över norra Grekland och Mindre Asien. Gimbutas trodde att skålarna användes i ceremonier där man åkallade regnet.

Religionshistorikern Mircea Eliade sa en gång att heliga platser drar människor till sig snarare än att människor väljer platser själva. I Delfi var det gudinnan Gaia som lockade de tidiga invånarna i denna region att dyrka vid hennes helgedom. Som en förklaring till oraklet i Delfis ursprung berättar en legend att Gaia och hennes dotter Themis gjort profetior i byn Pytho.

En annan historia berättar att herden Koretas kom till en klyfta vid berget från vilken konstig rök vällde ut. Herden märkte att hans getter började bete sig konstigt och då han själv blev påverkad av röken kom han in i ett transliknande tillstånd och fick visioner av framtiden. Snart andra började uppleva liknande visioner och en träbyggnad tillägnad Gaia uppstod på platsen där sibyllan grekiska för profetissa skulle yttra visioner i trans. Det första oraklet Herofile, sägs ha förutspått det trojanska kriget.

Helgedomen kallades Pytho eftersom en jättelik orm, Python, bevakade den. Myten berättar att när Apollon, ledare för muserna samt ljusets, musikens och poesins gud, upptäckte helgedomen dödade han Python eftersom den hotat hans mor. Därefter installerade Apollon sina egen prästinnor vilka kallades Pythia. I närmare tusen år, innan kejsar Theodosius stängde ner templet det fjärde århundradet e.Kr, skulle sedan besökare resa från när och fjärran, till fots, med båt och vagn för att samråda med prästinnor i frågor som bekymrade dem.

Författaren Robert Graves skrev följande apropå matriarkat kontra patriarkat med hänvisning till den grekiska mytologins berättelse om när Zeus, förvandlad till en svan, jagade sköna Helenas moder Leda och våldtog henne:

"Den ursprungliga nymfgudinnans namn var Leda. I förhellenistisk myt är det gudinnan som jagar den helgade konungen och, fastän han genomgår sina årstidstransformationer möter dem med sina egna för att slutligen uppsluka honom vid sommarsolståndet. I hellenistisk myt är rollerna omkastade: gudinnan flyr och ändrar skepnad, men kungen förföljer och tar henne slutligen med våld."

Förhoppningsvis går vi mot en tid när den manliga och kvinnliga kraften balanseras, utan att någondera parten måste förtrycka den andra.


Källor:
Worlds Oldest Ritual Discovered -- Worshipped The Python 70,000 Years Ago, Science Daily
Review - The Serpent Grail, About.com
Oldest star chart found, BBC News
Lascaux caves reveal earliest star map, BBC News
The Language of the Goddess, Amazon
The living godesses, University of California Press
Learning the Language of the godess
The Flood Tablet, relating part of the Epic of Gilgamesh, The British Museum
Daimonas.com
The Allure of the Godess

Av Michael Delavante 29 dec 2010 11:27