New York, I Love You – åtta miljoner invånare, elva berättelser

Titel: "New York, I Love You"
Genre: Drama
Regi: Jian Wen, Mira Nair, Shunji Iwai, Yvan Attal, Brett Ratner, Allen Hughes, Shekhar Khapur, Natalie Portman, Fatih Akin, Joshua Marston och Randy Balsmeyer
Manus: Emmanuel Benbihy "Paris, Je Taime" och Marina Grasic "Crash"
Musik: Tonino Baliardo, Paul Cantelon, Mychael Danna, IIhan Ersahin, Peter Nashel och Marcelo Zarvos m.fl.
Medverkande: Natalie Portman, Shia LaBeouf, Ethan Hawke, Robin Wright Penn, Julie Christie, James Caan, Andy Garcia m.fl.
Speltid: 97 minBetyg: VG
Premiär: 9 juli 2010

Filmen är den andra i Emmanuel Benbihys filmserie Cities of Love "Paris, je t’aime" var den första och hade premiär redan 2008 på Toronto International Film Festival. En brokig samling av elva regissörer, däribland Mira Nair och Joshua Marston, har fått i uppdrag att på två dagar filma en vinjett om New York. Det är casanovan som går bet, två velande älskare, en musiker med prestationsångest, en åldrad sångerska som tackar för sig, ett gammalt skröpligt par på bröllopsdagspromenad, ficktjuven som möter sin överman, eleven som blir dumpad i sista minuten innan skolbalen, två främlingars rökpaus utanför en bar, en man och en flicka i Central Park, en alkoholiserad konstnär på jakt efter inspiration i Chinatown och en ung chassidisk kvinnas möte med en indisk affärsman.

Då och då vävs de små kortfilmerna tillsammans som när Maggie Qs karaktär stöter på Chris Coopers disträa affärsman i en kinesisk tvättinrättning och upptäcker att inget är "lost in translation".

Ända sedan the Jazz Singer, världens första ljudfilm, visades i New York den 6 oktober 1927 har staden etsats sig fast som en filmälskarens dröm. "New York, I Love You" vill gärna vara en hyllning till de tutande gula taxibilarna, till Upper East Side och alla mannies, till skyskraporna, till Dakotahuset, till de nattöppna apoteken och staden som aldrig sover, till de färgstarka karaktärerna och till alla vanliga New York-bor som en hyllning till kärleken i alla dess former – den första stora, den ouppnåeliga, den tillfälliga och den som varar för alltid.

Medan "Paris, je t’aime" stundtals tappade sitt franska fotfäste och mer kändes som en film gjord av en amerikansk turist på besök med drag av "An American Werewolf in Paris", fångar "New York, I Love You" något bättre det tidstypiska New York-livet: en smältdegel där drömmar uppfylls och krossas. Vad som än händer, livet går vidare. Imorgon är en ny dag i the Big Apple.

Filmen bjuder på glädjekorn som den japanska regissören Shunji Iwas udda historia om en trött kompositör Orlando Bloom och hans mobila förbindelse med regissörens assistent Christina Ricci, Yvan Attals skildring om den talföra charmören Ethan Hawke som lägger an på en sexig, gift kvinna Maggie Q i Soho, med oväntade resultat, träffar mitt i prick och Brett Ratners störtsköna film om pojken Anton Yelchin som tror sig göra dagens goda gärning när han tar med grannes rullstolsbundna dotter Olivia Thirlby till skolbalen.

Men att "New York, I Love You" trots allt inte får full poäng är just för att medan många berättelser briljerar, känns andra historier överflödiga. Regissörernas skicklighet är varierande och det märks. Historien om Hayden Christensens ficktjuv som möter sin själsfrände i OC’s Rachel Bilson ligger helt enkelt i lä från mer erfarna skådespelare som Robin Wright Penn och Chris Cooper och deras rykande provaktioner på en trottoarkant. Dessutom är det nästan som om man på vissa ställen försökt injicera lite kärlekstrassel á la Sex And The City, vilket faktiskt känns helt malplacerat. Vi älskar dig ändå, New York.

Av Malin Dunfors 05 jul 2010 12:45