Cyniskt av SR låta Annika Östberg sommarprata

Det är endast Sveriges Radio som tjänar på att Annika Östberg ska vara sommarpratare eftersom hon sannolikt kommer att attrahera många lyssnare – inte på grund av att de är så intresserade av hennes historia, utan för att de är intresserade av henne som medialt fenomen. Förfarandet är i högsta grad populistisk och det sänker förtroendet för Sveriges Radios P1 till lägsta tabloidnivå.

Låt mig klargöra att jag inte har någonting emot Annika Östberg. Jag har till och med skrivit en och annan empatisk artikel om henne här på Sourze och jag, liksom många andra, har tyckt att hennes straff varit alldeles för grymt i relation till hennes roll i mordet på en polisman och en köttförsäljare. Hon har betalat det amerikanska samhället med nästan tre decennier av sitt liv och för min del skall hon behandlas som en försonad person. Hon har tagit sitt straff och har rätt till ett nytt liv. Frågan är bara om det nya livet ska bestå av att hon kastas in i strålkastarljuset och omvandlas till någon slags bisarr kändis av giriga radioproducenter? För det är ungefär detta som är på väg att inträffa och jag undrar om svenska folket tycker att det är så himla bra gjort av Public Service, som faktiskt finansieras av oss arma lyssnare? Fattas nu bara att hon ska hamna på Micael Bindefelds gästlista för kändiskalas! När makthavarna i Kalifornien får reda på att Östberg blivit kändis i Sverige kan saken komma att påverka förflyttningsmöjligheter för eventuella framtida svenskar som hamnat i amerikanska fängelser.

Vad ligger då bakom detta, förutom förstås att Annika Östberg har haft ett ganska osvenskt liv? Vad är det man vill uppnå med att låta henne berätta sin historia? Hon har erkänt sig skyldig till ett mord på 70-talet och delaktighet i två mord i början av 80-talet. Samtliga brott påstås ha begåtts med starka inslag av grymhet från den då knarkpåverkade Annika Östberg. Är det detta som ska gå ut i etern medan vi sitter och käkar våra räkor och vår gravlax? Eller är det kanske hennes uppenbarligen gripande historia om sin tid i amerikanskt fängelse och hur det förändrat hennes liv? Den sistnämnde är definitivt mer intressant, men vore det inte bättre i bokform? Då skulle de av oss som är intresserade kunna köpa hennes bok. Som det är nu så tvingas vi lyssna på henne i drygt en och en halv timmes tid i radio.

I början på 2000-talet lät jag mig övertalas av Robert Aschberg att framträda i några avsnitt av dåtidens heta dokusåpa ”Baren”. Reaktionerna på deltagandena blev häftig. Många tyckte att det var fel av TV3 att ge mig medieutrymme eftersom att jag var en dömd person. Men till skillnad från Annika Östberg dömdes jag mot mitt bestämda nekande och halva Sveriges befolkning förstod att domen mot mig var tveksam. Därför förstod jag inte just då varför det blev en så kraftig reaktion, men när jag tänker efter så hade de kanske rätt, de som tyckte att det var cyniskt av TV3 att släppa in en dömd person i sitt program. Likaså anser jag att det är cyniskt av Sveriges Radio att ge 90 minuters radioutrymme till en person som har erkänt delaktighet i inte ett, inte två, utan tre stycken mord!

Annika Östberg har blivit kändis i Sverige på grund av sitt långa straff. I och för sig var jag en så kallad "kändis" långt innan dokusåpan och långt innan domen mot mig, men ändå kan jag säga att trots att det var så länge sedan skulle jag i dag aldrig medverka i något medialt som kunde upplevas som cyniskt av radiolyssnare, tv-tittare eller tidningsläsare. Annika Östberg har inte haft den medieerfarenheten ännu men hon lär nog lära sig inom kort när kvällstidningarna, som alltid varit på hennes sida, troligen kommer att se på hela radiopratandet som like cynisk. Hon riskerar att drabbas av kändisskapets baksida, och jag undrar om det inte vore bättre för Annika Östberg att dra sig tillbaka till ett stillsamt liv med sina hundar och kanske träffa någon man istället för att reta gallfeber på amerikanerna genom att bli radio- och tidningskändis på grund av sina brott och sitt straff.

Om Annika Östberg hade varit en känd person innan hon begick sina brott vore det kanske mer naturligt av Sveriges Radio att framhäva ett allmänintresse, men genom att ge henne så lång tid i etern skapar de en kändis vars förflutna – oavsett hur hon lever i dag – faktiskt har kostat tre personers liv. Man kan då ställa sig frågan om Sveriges Radio skulle kunna tänka sig ha John Ausonius, Lars-Inge Svartenbrandt, Ion Ursut eller någon svart invandrare som hade begått grova brott som radiopratare? Svaret är ju förstås nej. Att Annika Östberg har valts beror på tre saker: Hon är vit, hon är blond och hon är kvinna.

Av William Butt 14 jun 2010 11:49