Lagstifta så att de som jobbar kompetensutvecklas bättre

Kunskap är en färskvara. För att kunna möta ökade och förändrade kunskapskrav från omvärlden måste den enskilde individen vara beredd att utveckla och förnya sin kompetens genom hela yrkeslivet. Under många år har det i den offentliga debatten funnits en enighet kring kunskapens betydelse och att det är nödvändigt att arbetskraften är välutbildad. Trots denna gemensamma syn har alltför lite hänt. För att bygga ett kunskapssamhälle måste riksdagen ta ett helhetsgrepp på kompetensen i arbetslivet. För ett litet och öppet land som Sverige finns det bara en väg framåt, det är att ständigt förbättra konkurrenskraften genom att utvecklas i förädlingskedjan.

Unionen anser att två saker behöver förbättras för att vi ska kunna möta framtida utmaningar. Det ena är att utbildningssystemet måste anpassas bättre till yrkesverksammas behov och möjligheter. Det andra är att företagen i allmänhet måste bli bättre på att utbilda sin personal.

Högskolan måste få en mer framträdande roll för yrkesverksammas vidareutbildning. Både för de som redan har en högre utbildning som för de som idag saknar en. Högskola och universitet bör ges en större roll för att möta inte minst det regionala näringslivets behov av kompetensförsörjning. För att de som jobbar ska kunna erbjudas vidareutbildning som svarar mot arbetsmarknadens efterfrågan är det viktigt att näringsliv och arbetsgivare tar aktiv del i utformningen av utbildningarna. Det finns även anledning att se över högskolans möjligheter att erbjuda strategiska kompetenshöjningsprogram för specifika yrkesgrupper eller företag. Dessutom måste tillgängligheten ses över. Det behöver erbjudas fler utbildningar i form av kvälls- och/eller distansundervisning så att de som jobbar kan ta del av dem. Särskilda statsmedel bör anvisas till denna typ av fortbildning. Samfinansiering mellan staten och företag är ett alternativ som ordentligt behöver undersökas, trots att några ser detta som ett hot mot högskolans självständighet.

Kompetensutvecklingsinsatser har de senaste åren minskat för Unionens medlemmar enligt Unionens egen branschbarometer som två gånger om året mäter företagens investeringar i kompetensutveckling. Detta är oroväckande med tanke på att företagen är beroende av en fungerande kompetensförsörjning för sin konkurrenskraft. För att öka personalutbildningen bör företagen ges morötter från staten. Riksdagen bör ge ökade möjligheter för företagen att fondera medel under högkonjunkturer till investeringar i kompetensutveckling i lågkonjunkturer. Genom skattetekniska styrmedel kan staten uppmuntra företag att spara i goda tider för att under sämre tider använda de sparade medlen till utbildning av sin personal.

I en tid då den globala konkurrensen tilltar och då strukturomvandlingen går allt snabbare är det särskilt viktigt att det politiska systemet levererar reformer som säkerställer och stärker näringslivets konkurrensförmåga och individers anställningsbarhet. Genom att skapa rätt förutsättningar nu kommer vi att kunna skörda frukterna av det kunskapssamhälle som vi vill och måste utvecklas till. Då har vi möjlighet att skapa fler och bättre jobb i Sverige.



Följ jobbdebatten på Sourze här

Av Åsa Johansson 03 jun 2010 08:52