På två hjul i Mexico City

Som en svensk cykelentusiast har jag på senare tid fått en enorm tvåhjulsabstinens i denna gigantiska stad med dess överväldigande trafik, men nu har jag äntligen vågat mig ut och cykla i Mexico City, fast det var inte så farligt som det kanske kan låta. En dag i månaden stänger man nämligen av en tre mil lång sträcka så att folk ska kunna cykla utan att konkurrera med den enorma trafik som annars tar upp det mesta utrymmet, och lite till, som finns på gator och vägar i denna enorma stad. Cicloton heter arrangemanget, och sista söndagen i månaden är det dags för mexarna att damma av cyklarna och ge sig ut och motionera lite. Och har man ingen cykel så har den lokala stadsfullmäktige ordnat ett antal ställen längs vägen där man gratis får låna en gul och fin cykel. Det är klart populärt, för köerna är lika långa som dagen är solig.

Det är fullt pådrag längs banan, folk i alla åldrar och med alla typer av cyklar, här syns den senaste Canondale jonnen med värstingkomponenter cykla tillsammans med en damcykel av anno dazumal, eller en hemmakonstruerad trehjuling som framdrivs med handkraft, eller varför inte ta med hunden i cykelkorgen, borde räknas som promenad. De allestädes närvarande poliserna har också utrustas med cyklar och håller ordning och reda på klungorna. När man tittar noga så ser man att de inte har några vapen, min teori är att det är för lätt att stjäla dem när de ovant vinglar fram och har problem att hålla takten med Carmen 67. Man har nog skrapat på botten av bemanningslistorna. Andra dagar ser man faktiskt cyklande poliser då och då, i parker och i centrala Mexico City, men de är välutrustade, i form och med moderna cyklar.

Jag cyklade med en kollega som faktiskt var med för första gången och vi var bägge imponerade över organisationen. Här fanns som sagt cyklar att låna, vätskekontroller, reparationsdepåer, massor med funktionärer som höll ordning där man korsade trafikerade vägar, och naturligtvis, utöver de cyklande, stationära poliser precis överallt. Myndigheterna passade på att göra reklam för ett sundare liv. "Stopp, ät inte mättade fetter" står det på den röda sidan på skylten som funktionärerna håller upp när man ska stanna eller "Fortsätt, ät mer grönsaker" uppenbarligen texten på den gröna sidan av skylten.





Det var inte nått tungt träningspass direkt, det var ganska mycket stopp och start och eftersom Mexico City är byggd på en gammal sjöbotten så finns det överhuvudtaget inga backar förutom några viadukter över större vägar, där det sådär 100 meter lutar lite uppåt, den genomsnittlige Mexico City bon promenerar gärna uppför detta hinder. Den här stan kan kalla sig mycket, men den har nog långt ifrån nån ambition att bli en miljöhuvudstad även om de har lyckats driva igenom att stänga av trafiken på det här sättet en gång i månaden. Dels vill man uppmuntra till ett sundare leverne och dels vill man få folk att få upp ögonen för det fantastiska fortskaffningsmedel som en cykel utgör. Billig, lättnavigerad och C02-effektiv. Tydligen har borgmästaren fått mycket kritik för detta tilltag, förmodligen för att det finns 3,5 miljoner bilägare och bara en bråkdel så många cyklister.

Det är faktiskt något som Stockholm borde ta efter. Kanske cykelfrämjandet eller nån liknande organisation borde ta initiativet och driva detta. Tänk er att stänga av hela vägen från Rålambshovsparken till Djurgården och sen Valhallavägen till Odengatan och tillbaka till Rålis, en söndag i månaden maj till september. Kanonprojekt! Tydligen så finns liknande initiativ i flera städer, jag har hört att det började i Bogota i Colombia, och nu finns på flera ställen i USA. Kanske miljöhuvudstaden i EU skulle kunna bli först på andra sidan pölen?

Men den här borgmästaren, Marcel Ebrard, har gjort mer än så för cyklingen. Här om månaden så lanserade man stadens lånecykelprogram. För mindre än 200 kronor om året får man cykla gratis i 30 minuter varje dag, vill man cykla längre mellan de 85 olika stationerna så betalar man 25 spänn i timmen. 1 100 cyklar finns i systemet och det invigdes såklart av borgmästaren som uppges har uppmuntrat sina medarbetare att cykla till jobbet varje måndag.

Apropå det så såg ni väl cykelpropagandan i Kobra häromveckan tack SVT/Play? Där berättade de om en dansk arkitektfirma som har fått i uppdrag att förbättra framkomligheten för cyklar i Mexico City med Köpenhamn som förebild. Tydligen så ska man anlägga 400 mil cykelbanor på ett antal år. Lycka till, säger jag. Stan behöver verkligen hitta alternativa och miljövänligare alternativ för att transportera massorna av folk som varje dag ska in till centrum, och sen ut igen. På några olika ställen har jag sett vitmålade cyklar som är monterade på lyktstolpar, väldigt mystiskt. Tills jag en dag förstod att det är minnesmärken över cyklister som gått förlorade i den obarmhärtiga trafiken.





Så just nu tror jag att det får räcka med att bota abstinensen en gång i månaden, i alla fall tills de danska arkitekterna har lyckats muta in och freda några sträckor från alla gamla folkor och nya SUV:ar som gör stan osäker för oss cykelentusiaster.

Av Gustav Eriksson 05 maj 2010 13:27