Arbetslägren i Maricopa County #2

Läs först "Arbetslägren i Maricopa County #1"

Många deputies är före detta militärer med uttalat rasistiska åsikter. Dessutom har sheriffen börjat beväpna vanligt folk för att de skall fånga in "illegala immigranter". Man kan säga att han håller på att bygga upp en privatarmé på många tusen man. Ett "posse" medborgargarde kallar han det själv. Lynchmobb kan man också säga. De infångade papperslösa leds genom staden till häktet i kedjor och randiga dräkter som ett varnande exempel för andra.

Ibland åker sheriffen genom Phoenix i en öppen bil, målad med den amerikanska flaggan. Hundratals deputies spärrar av gatan så att ingen skall kunna komma åt kortegen. Man skulle kunna tro att det var en president på besök som fick trafiken att stå stilla i Arizonas största stad. Men det är det som sagt inte.

Sheriffen delar in människor i avskum och "Average Joes" medelsvenssons. Mängden Average Joes blir allt färre i takt med att nya medborgare ständigt åker in för brott de inte har begått. Gränsen mellan brottsling och vanlig medborgare suddas på så sätt ut och blir till en enda stor gråzon. En stor del av Maricopa Countys invånare sitter eller har suttit i häktet. Således blir andelen jublande längs vägen allt färre medan de som buar åt den välbevakade sheriffen ökar för vart år som går.

Nu vill den republikanske sheriffen även satsa på en politisk karriär i större skala. Det är allmänt känt att han befinner sig på rak kollisionskurs med staden Phoenix borgmästare och gärna skulle vilja ersätta honom på borgmästarstolen. Han är även i konflikt med Phoenix polismästare och staden Juarez borgmästare. Redan idag använder Arpaio, som gärna jämför sig med cowboyfilmernas sheriffer, sina deputies för att trakassera politiska motståndare, journalister och människor som utmanar hans makt. Det händer titt som tätt att olika personer med inflytande får besök av sheriffens män, tungt beväpnade med automatvapen och hagelgevär. De utreds sen för brott som de inte har begått. Sheriffen vet att han inte behöver lägga fram några bevis. Det räcker med att smutsa ned motståndarnas rykte och orsaka dem ekonomisk skada i form av eventuella rättegångskostnader. Sheriffen kan alltid betala sina egna advokater med offentliga medel.

Visst finns det människorättsorganisationer som protesterar mot sheriffen, bland annat Amnesty och latinoorganisationen Puente. Men folk som protesterar offentligt åker ofta in på lösa grunder och behandlas särskilt illa i arresten. Att filma hur sheriffens deputies griper immigranter och demonstranter är även det "förbjudet", trots att rätten till att göra det är grundlagsskyddat. Deputierna skyller på lagen och beslagtar kameror och film. Detta är ett beteende som man förknippar med fascistiska diktaturer och inte en öppen demokrati.

Då stämningsansökningarna mot sheriffen översvämmade åklagarmyndigheten och ledande politiker och journalister i nationell media vittnade om de hot de mottagit så blev det till slut för mycket även för de federala myndigheterna. Nu har FBI börjat granska Arpaios förehavanden. Dessutom har det framkommit uppgifter om andra oegentligheter. Alltifrån skumma markaffärer till bortslösade skattemedel och mutbrott. Arpaio har satt som princip att aldrig redovisa sheriffmyndighetens ekonomiska förehavanden. Det är därför inte helt omöjligt att Arpaio snart får tillbringa tid bakom gallret tillsammans med de fångar som han själv har häktat. Då blir det inte roligt att vara "världens hårdaste sheriff". Men troligare är att sheriffen kan fortsätta sitt eskalerande våldsmaskineri fullkomligt obehindrat.

Brutaliteten hos de myndigheter som egentligen ska skydda medborgarna är inte enbart ett problem i Arizona utan symptomatiskt för USA som helhet. USA är ett land som älskar att skicka stökiga ungdomar på "boot camps", att straffa brottslingar hårt och att ge poliser och sheriffer långtgående våldsbefogenheter. Detta ser vi européer på med en blandning av fascination och avsmak. Ibland beundran. USA är till stora delar vad man skulle kunna kalla "polisstat".

Landet har ett dokumenterat utbrett polisvåld, inte sällan med dödlig utgång för de drabbade. Kollegialitet och skråväsende gör att förövarna sällan åker dit för sina övergrepp. På sextiotalet gick det så långt att många svarta kände sig tvungna att beväpna sig för att kunna försvara sig mot polisen. De samlade sig under organisationen Black Panther Party BPP. BPP krossades slutligen genom operation Cointelpro och upprepade trakasserier från FBI och polisen. Chicagoledaren Fred Hampton mördades av polisen då han sov i sin lägenhet. Detta skedde med stadens korrupte demokratiske borgmästare Richard J Daleys goda tycke.

USA:s krigföring i Irak och Afghanistan har skapat en amerikansk polisstat och våldssamhälle på export. Många av de vakter som arbetade på fruktade tortyrfängelset Abu Ghraib hade lärt sig sina metoder på fängelser i hemlandet. Även i Afghanistan har det visat sig existera fängelser med tortyrceller, under amerikansk regi och under Obamas administration. Då amerikanska soldater dödar civilbefolkning gör de det utan risk att dömas till särskilt hårda straff. Den erfarenheten tar de med sig hem till hemlandet och till sina nya tjänster i rättsväsendet. Så fortsätter spiralen att förvrida ett helt samhälle till barbari. Guantanamobasen Camp X-Ray på Kuba har idag blivit ett amerikanskt varumärke i paritet med McDonalds, Coca-Cola och Playboy.

Många kräver nu att Obama ska leva upp till sina vallöften och stänga Guantanamobasen. Men om han ska lyckas med detta krävs det att han även sopar upp på hemmaplan och ser till att USA blir en rättssäker stat. En stat utan allsmäktiga sheriffer. I tider då Arizona röstat igenom nya drakoniska immigrationslagar lagar som fått Mexikos president att protestera så tycks det som att USA har en mycket lång och svår väg att gå innan det kan kallas ett "rättssamhälle".

Av Martin Ekdahl 02 maj 2010 12:18