Politikers okunskap hotar framtidens jobb

Sverige riskerar att gå miste om möjligheten att snabbare ta sig ur lågkonjunkturen och möjligheten att skapa nya jobb. Bristen på kunskap hos politiker om hur tjänstesektor och industri hänger ihop och var de framtida jobben skapas är allvarlig. Den riskerar att få konsekvenser för tillväxten och jobbskapandet under en lång tid framöver.

Industri- och tjänsteproduktion har blivit mer integrerad och mer beroende varandra. 1 000 jobb i industrin skapar ytterligare 640 jobb i tjänstesektorn, enligt en analys gjord av Almega och Unionen. I och med industriföretagens fokus på kärnverksamhet har det runt industrin vuxit upp kunskapsintensiva tjänstebranscher, inom till exempel forskning och utveckling, design, marknadsföring och rådgivning av olika slag. Vi får inte heller glömma den symbios som finns inom industrin, det vill säga den teknikspridning och de samarbeten som skapar nya affärsmöjligheter och nya jobb.

Det talas ofta om tjänstesamhället och att framtidens näringsliv ligger i den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen. Redan idag finns det i Sverige flera goda exempel på sådan som har vuxit fram utifrån industriföretag. Dessutom har flera storföretag i hög grad tjänstifierat sin verksamhet. Det märks inte minst genom att Scania har gått ifrån att sälja lastbilar till transportlösningar med tillhörande finansiering, försäkringar och service. ABB Automation säljer system för produktrationalisering istället för enbart robotar och Volvo Aero säljer dragkraft per timme. Konkurrensen om produkter finns alltid, det unika är kunskap och tjänster kopplat till en produkt. Därför är vinstmarginalerna på hårdvaran ofta pressad ned till någon eller några procent, medan marginalen på tjänsterna oftast är högre. Det betyder inte att produkten är oväsentlig, tvärtom. En bra produkt är nödvändig för att få vara med och konkurrera, medan tjänster som gör produkterna kundanpassade är avgörande för att vinna i konkurrensen om kunden. Exportindustri förknippas nästan uteslutande med industriprodukter. Det som inte framkommer lika klart är tjänsternas betydelse för exporten.

Vi anser att strukturomvandling är något positivt. Företag och branscher utvecklas hela tiden, företag slås ut och nya etableras. Det är en viktig förklaring till svensk konkurrenskraft och välfärd. Det vi vänder oss emot är att politiker och tjänstemän inte ser hela näringslivet, både tjänstesektor och industri, som tillväxtmotorer. Sverige har inte råd att bara satsa på det ena eller det andra. En stark industri betyder inte att andra näringar inte kan växa och utvecklas. Det är det dags att inse att det är ur industrin som stora delar av tjänstesektorn får sin näring. Att prioritera bort industrin vore som att rycka bort mattan för den spirande tjänstesektorn.

Vi anser att regeringen bör initiera ett arbete med representanter för näringsliv, fackförbund och myndigheter för att tillsammans diskutera framtidens näringsliv. Vi ser vidare att en nationell innovationsstrategi tas fram som utgår från att Sverige både är ett industri- och tjänsteproducerade land. Industrin kommer även i framtiden att vara en central del av det svenska näringslivet. Sveriges framtid ligger i en produktion med högt kunskapsinnehåll i varor och tjänster. Det är där de framtida jobben kommer att skapas.


Följ jobbdebatten på Sourze här

Av Åsa Johansson 29 apr 2010 10:40