jag reciterar poesi för din klocka
som du glömt på mitt nattduksbord
så att varje sekund för resten av klockans
livstid ska fylla dina handleder med min
beundran av dig och varje minut passerad
är timmar förlorade utan varandras sällskap
jag reciterar poesi för kudden ditt
huvud vilade på i natt
för ett kvarglömt hårstrå berättar
jag hur mycket mitt hjärta väger av dig
varför mitt blod alltid skyndar till insidan
av dina händer när du rör mig
jag reciterar poesi till den stora tystnaden
så att du i de mest krävande av avstånd
ska möta en luft som vibrerar
så kraftigt att jorden skakar
och den här transparenta floden
du och jag skapat
ska rinna tillbaka in
mellan sprickorna
Av Catherine Danell 09 apr 2010 16:16 |
Författare:
Catherine Danell
Publicerad: 09 apr 2010 16:16
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå