Intressant dokument över Kinas utveckling

Den 3 juli 1989 satt Kinas numera avlidna premiärminister Zhao Ziyang på gården till sitt hus i Peking och hörde den kraftiga skottlossningen från stadens gator. Det var upptakten till massakern på Himmelska fridens torg den 4 juli 1989, då pansarutrustade kinesiska armétrupper öppnade eld mot obeväpnade studenter som krävde större frihet, och stormade torget med tusentals döda som konsekvens.

Efter händelserna på den Himmelska fridens torg satt Zhao Ziyang i husarrest i 17 år. Under den tiden skrev han sina memoarer om den ekonomiska liberaliseringen och motsättningarna mellan den liberala ekonomin och det auktoritära styret i dagens Kina. Boken smugglades ut till väst på 30 kassettband och gavs ut efter hans död.

Zhaos memoarer är ett viktigt dokument över en brytningstid i Kinas historia, som handlar om landets övergång från planekonomi till kapitalism och hur den kinesiska staten i den liberaliserade ekonomin hanterade kraven på politiska reformer. Zhao hade jobbat sig upp till posten som partiordförande i Guangodongprovinsen för att senare utses till medlem av partiets centralkommitté innan han 1980 blev premiärminister. Han ger en unik inblick i det kinesiska kommunistpartiets hierarkier och skildrar på ett mästerligt sätt den maktkamp som ägde rum inför de ekonomiska och politiska besluten. Som premiärminister kom han att leda och ha ansvar för den ekonomiska liberaliseringen av Kinas ekonomi, som på mindre än 30 år tog Kina från ett fattigt, planstyrt utvecklingsland till en av världens mest framgångsrika industristater.

Tyvärr följdes inte liberaliseringen av den ekonomiska politiken av de nödvändiga politiska reformerna. Landet styrs fortfarande av en häpnadsväckande liten kader tjänstemän från kommunistpartiet, som inte vill riskera stabiliteten i landet genom att tillåta ett mer pluralistiskt politiskt system. Motsättningarna kring den politiska maktdelningen skapade en oöverbryggbar klyfta mellan Zhao och partiets starke man, Deng Xiaoping och det var detta som slutligen ledde till Zhaos fall.

I sina memoarer utvecklar Zhao sina egna idéer om en möjlig kinesisk demokratiseringsprocess, en slags kinesisk glasnost med ökad öppenhet och dialog med olika grupper, som till att börja med inte ifrågasätter kommunistpartiets absoluta makt. "Vid den här tiden tänkte jag på hur man skulle kunna tillåta mer politiskt deltagande – under det kommunistiska partiets fortsatta dominans – av sociala organisationer, intressegrupper och särskilt av de intellektuella", skriver han bland annat. I slutet av boken omfamnar han helhjärtat den parlamentariska demokratin. Det var idéerna om en öppen dialog som ledde till att han den 19 maj 1989, efter hårda motsättningar i partiets beslutande organ, gav sig ut bland folkmassorna och försökte övertyga studenterna på Himmelska fridens torg om att de borde avbryta sin hungerstrejk och ockupation av torget. Idéerna gick dock aldrig hem hos Deng som i stället med stöd av armén valde att slå ner protesterna med våld. Zhao sattes i husarrest fram till sin död 2005.

Boken är ett intressant dokument över det moderna Kinas ekonomiska och politiska utveckling, och väcker frågan om hur Kina i framtiden kommer att tackla frågan om ekonomisk liberalism kontra politiska reformer. Väljer man, som 1800-talets europeiska kungahus, att göra försiktiga eftergifter för en växande opinion, eller spärrar man vägen för utvecklingen mot en större pluralism? Den sistnämnda vägen har ofta visat sig leda till politisk oro eller rent av nya revolutioner.

Boken är utgiven på Nordstedts förlag 2010 och översatt av Perry Johansson.

Av Marie Ericsson 25 feb 2010 11:15