Vargen är en naturlig del av den svenska och europeiska naturen. I Polen finns minst 700 vargar, i Spanien 2 500 och i Italien 500 för att nämna några andra europeiska länder. Räknat på täthet av vargar i relation till ländernas storlek ligger Sverige först på 21:a plats med 0,5 varg per tusen kvadratkilometer. Spanien har 5 vargar per tusen kvadratkilometer och Grekland 15.
Från att i princip ha varit försvunnen från vårt land på grund av jakt har vargen efter att den fridlystes 1966 ökat till drygt 230 individer. Ökningen gick långsamt i början men har sedan gått fortare. För en del människor i de få kommuner i landet där vargen valt att etablera revir har omställningen därför varit svår och inneburit konsekvenser för hur får och annan tamboskap skyddas, hur jakt kan bedrivas eftersom jakthundar uppfattas som konkurrenter av vargen med mera. Dessutom uppfattar många jägare vargen som en konkurrent om villebråd som älg och rådjur, vilka är vargens huvudsakliga byten.
Regeringen tillsatte 2005 en utredare som skulle försöka hitta sätt att överbrygga konflikterna och problemen med förändringen samtidigt som vargstammen skulle tillåtas fortsätta växa. Men utredaren valde att i stället föreslå att ökningen av vargstammen skulle stoppas genom införande av licensjakt, något som regeringen och riksdagen sedan beslutat om.
Den jakt som inleddes i början av januari innebar ett stopp för vargens väg mot en naturlig nivå på populationen. 27 helt friska vargar sköts redan första dagen. Istället för att öka stödet till de människor som upplever att förändringen i faunan innebär problem för dem i deras dagliga liv, valde regeringen att stoppa vargstammens expansion och sätta ett tak för antalet vargar, som enligt forskarna är på en alldeles för låg nivå för att vargstammen ska kunna bli livskraftig i framtiden.
Problemet för regeringen och riksdagen är att beslutet om rovdjurspolitiken inte överensstämmer med EU:s lagar. Naturskyddsföreningen kommer därför, tillsammans med WWF och Svenska Rovdjursföreningen, att lämna in ett klagomål på Sverige till EU. Regeringen borde ha utformat sin rovdjurspolitik så att den överensstämde med EU:s lagar. Vi är övertygade om att EU-kommissionen kommer att tvinga regeringen att ompröva rovdjurspolitiken. Vi föreslår att ytterligare insatser görs så att vargen kan etableras i ett större område i Sverige och för att stödet och hjälpen till människor i de vargtätaste kommunerna i Värmland, Dalarna och Gävleborg utökas.
De senaste dagarna har motståndet mot rovdjurspolitiken inom det borgerliga blocket visat sig tydligare. Flera ledande politiker från regeringspartierna har i bloggar och på andra sätt uttalat sitt motstånd mot vargjakten. Vi vill uppmana dem att samarbeta med andra politiker i båda politiska lägren för att hitta en ny majoritet som vill skydda den naturliga faunan av rovdjur i Sverige. Även ibland oppositionspartierna finns idag en splittring och det är därför viktigt att dessa partier tydligt enas om en linje så att väljarna vet om ett regeringsskifte skulle innebära en förändrad rovdjurspolitik.
Den svenska vargjakten har fått uppmärksamhet i internationell media. Förvåningen är stor på många håll över Sveriges agerande. Sveriges rykte som miljöland i EU har fått sig en allvarlig törn som kommer att få effekt på Sveriges möjlighet att påverka i europeiska miljöfrågor i framtiden. Det är särskilt anmärkningsvärt att Sverige beslutar att inleda jakt på ett akut hotat djur just 2010, det år som FN utsett till International Year of Biodiversity. Samstämmighet råder om att arbetet för att stoppa utarmningen av mångfalden måste stärkas avsevärt.
Av Klas Hjelm 14 jan 2010 11:50 |
Författare:
Klas Hjelm
Publicerad: 14 jan 2010 11:50
Ingen faktatext angiven föreslå
Politik, &, Samhälle, Miljö, Vargjakten, Politik & Samhälle, Miljö, Vargjakten, vargjakten, förstör, sveriges, rykte, miljöland, särskilt, anmärkningsvärt, sverige, beslutar, inleda, jakt, akut, hotat, djur, just, 2010, år, fn, utsett, international, year, of, biodiversity | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå