Stanna

Jag vill att du ska stanna
ändå skriker jag åt dig
att gå

Önskar mig en stund
av himmel i din famn
men mina knutna händer slår dig

Vill möta din blick
och förenas
men mina ögon blixtrar och skräms

Du står där stilla
likt ett mycket gammalt träd
Står där
så lugn i striden

Kom hit!
Din röst når fram
genom skräcken
En stund av tvekan
Obeslutsamhet

Så ger jag efter
för din famn
din doft
din röst och dina andetag
Ger efter och sänker mina vapen
låter skölden falla

Hudlös i din famn
når ljuset i din själ till min

Av Anna Vinter 18 dec 2009 12:14