Vanvårdsutredning hindrar viktiga utredningar

I SVT:s debattprogram med Janne Josefsson uttalade jag mig för att Maria Larsson borde avgå eftersom hon leder ett departement utan resurser eller dignitet i förhållande till regeringens s.k. tunga departement. För detta fick jag både ris och ros, ris för att Maria Larsson uttalat att utredningen kring Vanvård i Sverige själ resurser från andra viktiga utredningar. Med andra ord socialdepartementet skall lägga dåligt samvete och fortsatt skuld på den grupp som redan burit sina bördor i flera år.

Vanvårdsutredningen som startades för lite drygt tre år sedan, är den största och dyraste utredning som gjorts i Sverige. Inte minst för att den löper och hela tiden förlängts utifrån krystade förklaringar från Maria Larsson. Utredningen kring Vanvård i Sverige skulle ha varit färdig som arbetsmaterial för ett år sedan, även om alla intervjuer inte var klara. Maria Larsson förklarade att hon ville han en heltäckande bild av hur vanvården sett ut.

Det innebar fortsatt utredning och enligt henne också hinder för andra viktiga utredningar eftersom det saknades pengar. 2009 förlängdes utredningen ytterligare med nästan två år, utredarna av vanvården begärde ett extra team för att kunna hinna fler intervjuer, något som Maria Larsson sa nej till eftersom det var under pågående budgetår och dessutom skulle det bli för dyrt.

Utredningen kostar för 2009 och 2010, 7 miljoner per år och ett intervjuteam skulle ha kostat 2 miljoner kronor. Enligt uppgift var det så gott som klart med ytterligare team när socialde-partementet ändrar sig och väljer förlängning.
Utredningen kommer nu att förlängas til februari 2011, vilket i praktiken innebär att utvärdering, skuldfrågor etc kommer att vara klart tidigast 2012.

På min fråga vilka utredningar som socialdepartementet inte kunnat genomföra på grund av vanvårdsutredningen, svarade Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, att det inte finns något dokumenterat om vilka utredningar eftersom man får in många förslag och idéer. Med andra ord, vilka utredningar till gagn för sociala sektorn i Sverige fick stå tillbaks för att regeringen utreder frågan om vanvård i Sverige. En retorisk fråga blir, vilka skall stå tillbaks om de som utsatts för vanvård får ekonomisk ersättning?

Vanvårdsutredningen startades under Morgan Johanssons tid som Folkhälsominister, i ett tidigt skede sa han också att det rätteligen borde leda fram till någon form av ersättning. I dag tiger den f.d. minister som startade utredningen och hänvisar till sina politiska kollegor i Socialutskottet. Om utredningen kostat kring 5-6 miljoner per år i snitt sedan starten 2006 blir slutkostnaden för bara utredningen mellan 20 - 24 miljoner. Därtill skall läggas Kostnader för utvärderingar, analyser och sammanställning av det digra materialet som skall tillställas regeringen. Varför jag lägger summa lägre än de 7 miljoner som Ulrik Lindgren redovisar är för att man utökat teamet en gång under de här åren.
Ur kostnadssynpunkt och sett ur mänskligt lidande borde det vara mer naturligt för regeringen att bistå med ytterligare ett team, utredningen skulle i princip ha vunnit ett år på den sådan insats. 1040 människor skall intervjuas totalt fram till slutet av 2010 ev början av 2011. En delrapport släpps vid årets slut som enligt alla bedömare har sådan sprängkraft att Maria Larsson skulle kunna gå vidare med skuldfrågan och om hur upprättelsen kan se ut för dem som drabbats av vanvården.

F.d. foster- och barnhemsbarn har alltid lärt sig att stå tillbaks, att tacka ödmjukt för att samhället slängde ut dem utan kontroll av miljöer barnen placerades i. Tacksamhet var något som många fick lära sig, även om flera av dem säkert undrar vad de skulle vara tacksamma över. Nu skall samma grupp användas som skampåle igen, nu för att socialdepartementet inte kan genomföra viktiga och tunga utredningar,

Regeringen sänker skatter med miljarder och moderaterna talar om nya skattesänkningar för den s.k. arbetande gruppen, samtidigt finns alltså inte pengar i regeringen för att genomföra s.k. viktiga utredningar på Socialdepartementet på grund av penningbrist. Näringslivsdepartementet och finansminister Borg har öst pengar över svenska banker, stöttat näringslivet allt med skattemedel. Jag finner det inte viktigt att prata siffror här, för vad jag vill poängtera är den låga prioritet som Socialdepartementet har. Maria Larsson vill genomföra ändringar i den moderna barnavårdslagstiftningen, men det är inte hennes departement som skall betala de ändringarna utan kommunerna och landstingen. Samma institutioner som idag tvingas dra ner inom skola och äldreomsorg för att pengarna inte räcker till.

I det sammanhanget finner jag det helt klart rätt att kalla socialdepartementet för ett lekdepartement inte för att deras frågor inte är allvarliga och viktiga, utan för att den övriga regeringen inte bryr sig eller har engagemang i frågorna. I det sammanhanget anser jag att Maria Larsson är svag och osynlig, Göran Hägglund än mer osynlig och om man nu vill hävda sitt departements viktighet borde man rimligtvis höras och synas och åtminstone försöka överrösta näringsdepartementet och finanserna.

300 000 människor har varit omhändertagna fram till 1980, alla for inte illa, men många och allt fler också s.k. kändisar börjar nu berätta om tiden på barnhem och i fosterhem. Men den grupp som for illa, far fortfarande illa, många är marginaliserade, lever i misslyckade sociala sammanhang, har sett sina barn och i värsta fall barnbarn omhändertas av socialtjänsten. Några har hunnit dö, några tagit sitt liv och andra lever närmare döden än livet. Det är den här gruppen som väntar om inte på att få några miljoner men väl en offentlig upprättelse och ursäkt, och kanske lite ersättning för sveda och värk.
Enligt Socialdepartementet kommer Vanvårdsutredningen att vara klar med alla intervjuer februari 2011.

Av Anne Skåner 30 maj 2009 01:58