9/11: Truth-rörelsen har satt vagnen före hästen

För att blottlägga 9/11 Truth Movements centrala men outtalade antagande, behöver man bara fråga sig följande: Till vilket syfte skulle USA:s maktelit genomföra ett sådant horribelt terrorattentat?

En liknande fråga ställde jag här på Sourze redan för flera år sedan; Vilkas maktambitioner har förverkligats mest på de fem nu nästan åtta år som gått sedan terrorattackerna mot USA? Jihadisternas eller de nykonservativas?

Med facit i hand blir svaret enkelt; motiven för en hemlig sammansvärjning om ett attentat mot den egna befolkningen skulle kunna vara att samla folkopinion bakom en invasion och ockupation av två strategiskt viktiga länder i Centralasien, samt att blidka de egna medborgarna inför en reell och grundlagsstridig förstärkning av presidentämbetets makt.

I både fallen har visserligen de amerikanska neokonservativas maktagenda uppfyllts. Trots en historiskt stor folklig protest mot Irakinvasionen, genomfördes attacken med hjälp av mainstream-medias makalösa flathet se Bill Moyers dokumentärfilm Buying the War. Logistiskt möjliggjordes ockupationerna genom privatiseringen av stora delar av USA:s militär, samt soldaternas vanföreställning om att de hämnar terrorattentaten. Ockupationerna fortsätter än idag att rättfärdigas av det våldsamma kaos som följaktligen uppstått i dessa länder, och av jihadisternas ofrånkomliga maktförstärkning där.

Avslöjanden om massiv och lagstridig avlyssning mot den egna befolkningen, samt tortyr som regelmässigt tillämpades mot terrormisstänkta är bara två exempel som vittnar om en historisk maktförskjutning till Vita Huset - som med all sannolikhet accepterades av oppositionspartiet i kongressen.

Alltså behöver man se till resultaten av en påstådd 9/11-konspiration, för att överhuvudtaget kunna berättiga sådana "teorier". Men hur skulle dessa teorier påverkas om USA, istället för att utlösa två krig i reaktion mot attentaten, hade tillämpat en polisiär lösning? Säg att FBI hade fått till uppdrag att utreda attentaten och föra gärningsmännen till domstol, liksom utredningen som påbörjades men saboterades efter bombattentaten mot det amerikanska krigsfartyget Cole i Jemen år 2000? Om Bill Clinton hade utlöst ett lika lagstridigt krig mot Jemen hade det säkert uppstått teorier om att USS Cole bara var en täckmantel för kriget - inte minst då en sådan falsk förevändning de facto användes 35 år tidigare, nämligen "attacken" mot ett amerikanskt fartyg i Tonkingolfen, som utlöste USA:s krig i Vietnam.

Utan Vita Husets lagstridiga och fruktansvärda agerande efter 9/11, faller Truth-rörelsens teorier på sin egen orimlighet. Ingen vettig människa skulle svälja anklagelsen om att historiens mest misslyckade amerikansk president låg bakom en attack mot sitt eget folk som orsakade tusentals människors död - om inte det fanns sådana vidsträckta bakomliggande motiv.

Nu ska jag inte förneka att det finns en nästan oemotståndlig dramatisk attraktion i att lägga hela skulden hos GW Bush och hans neokonservativa kabal. Denna sammansvärjning har definitivt visat anlag för nästan obeskrivliga elakheter både före och efter 9/11-attentaten; någon miljon omkomna i Irak, tortyr som tillämpats 189 gånger mot samma misstänkt på en enda månad, för att inte tala om den ekonomiska ansvarslöshet som nu orsakat otaliga amerikaner mycket långvarigt lidande. Amatördokumentärfilmen "Loose Change" hade säkerligen blivit ännu mer skrämmande om det gjorts som underhållningsfilm i Hollywood. Fast även där hade man haft svårt att hitta en lika ondskefulla karaktär som verklighetens Dick Darth Cheney!

Det ögonblick då flygplanskaparna träffade sina mål kom att bli avgörande för världshistorien. Och även om denna händelse passade de amerikanska neokonservativas tidigare oförverkligade ambitioner utmärkt, innebär det inte att terrorattentaten iscensattes av dem som i slutändan drog mest nytta av dem. Truth-rörelsens största misstag är att sätta vagnen före hästen, utan att ens bry sig om att vagnen stått färdig länge - med en helvetesmotor påkopplad.

Oavsett de så kallade ”vetenskapliga tvister” som ger näring åt konspirationsteorierna, framstår ett argument som talar emot ett "insider-jobb" som överbevisat: GW Bushs regering var den mest inkompetenta som någonsin funnits i USA:s historia. Inget av de neokonservativas agenda - bortsett från de två ovannämnda punkter, Centralasien och presidentämbetets maktkoncentrering - förverkligades. Trots att Bush-regeringen erhöll en nästan slaviskt lydig kongress i minst sex år, lyckades den inte genomföra mer än några ekonomiskt katastrofala skattelättnader för USA:s rikaste medborgare. Krigen som teamet Bush/Cheney/Rumsfeld/Rice anstiftade har också visat sig vara illa genomtänkt och katastrofalt utförda.

Att tro att sådana ideologiskt förblindade idioter rent logistiskt skulle kunna ha genomfört ett så komplext attentat som Truth-rörelsen vill göra gällande, kräver en fantasi som långt översträcker fysikens lagar. Och det är i själva verket därför debatten i huvudsak bestått i vetenskapliga tvister.

Men det finns en annan, mycket mer sannolik förklaring till att terrorattentatens följder så väl utnyttjades av USA:s neokonservativa kabal. Jag skulle råda alla som lagt ner hundratals timmar på att ta del av Truth-rörelsens ofantliga mängder material att istället läsa en enda bok, nämligen Naomi Kleins ”The Shock Doctrine”. Där hittar man ett mycket pedagogiskt upplägg över de neokonservativas historiska gärningar världen över, som huvudsakligen gått ut på att systematiskt utnyttja krislägen för sina egna vinstgiriga ändamål.

Bara för att den neokonservativa maktmaskinen stod välsmord, fulltankad och redo att fullt utnyttja ett terrorattentat för att uppfylla dess egna ideologiska ambitioner och tillfredställa dess ohämmade maktbegär, innebär det inte att dess lakejer i Vita Huset behövde begå massmord av den egna befolkningen. I själva verket krävdes inte mer av USA:s dåvarande regering än en grundläggande respektlöshet för såväl USA:s egna grundlagar som de internationella. Utöver det behövde man bara släppa lös rovkapitalismens verktyg för att upprepa samma process som regeringen så effektivt genomfört i Sydamerika, Asien och Östeuropa, där ekonomiska kriser utnyttjats för att utpressa regeringar, paralysera befolkningar och ytterligare koncentrera makten hos världens ansiktslösa multinationella storföretag.

Det är sannolikt att Bush-regeringens inkompetens gjorde det betydligt lättare för Amerikas fiender att utöva en sådant primitivt attentat som det är att kapa flygplan med hjälp av kartongöppnare. Och en annan fråga som jag själv ställde i min artikelserie om 9/11 september 2006 borde givetvis besvaras innan man bara avvisar frågor om Vita Husets del i Al-Qaidakonspirationen: Var går gränsen mellan uppenbart ointresse och passiv medverkan? Det är bara en av många frågor som USA:s 11 septemberkommission undvikit att besvara i sin bristfälliga rapport.

Tyvärr är det högst osannolikt att den amerikanska kongressen någonsin tar tag i denna fråga. I själva verket är det tveksamt om utredningar ens inleds av sådana självklarheter som katastrofen kring orkanen Katrina, avregleringens betydelse för den nuvarande ekonomiska krisen, eller Vita Husets direkta ansvar för tillämpning av tortyr mot terrormisstänkta. Tiden när USA berömdes för sin villighet att tvätta buken offentligt är långt förbi.

Följande skrev jag också september 2006: "Om nu Bush-regimen delar någon skuld för 9/11 lär det komma fram med tiden, tack vare trycket från The Truth Movement.” Tyvärr kan jag inte längre stå för den profetian. Det stämmer att jag fortfarande delar en grundliggande misstänksamhet mot mainstream-medias korrupta maskopi med makten. Och mina tidigare farhågor om att folk skulle fortsätta att gräva sig ner i konspirationsteorier istället för att mobilisera sig mot makteliten och att detta skulle leda till en republikansk valseger 2006, visade sig inte besannas.

Kongressen fick en demokratisk majoritet redan 2006 och Bushs historiska impopularitet ledde till en lika historisk seger för Barack Obama 2008. Men sedan dess har de grymma konsekvenserna för flera decenniers neokonservativ ekonomipolitik uppenbarat sig. Sedan jag år 2006 belyste frågorna kring "Loose Change" och Truth-rörelsen har alltså en annan, mycket större risk framträtt. I enlighet med chockdoktrinen föreligger nu risken att dagens världsomspännande ekonomiska kris leder till ytterligare maktkoncentrering hos den globala oligarki, vars girighet orsakat katastrofen.

Samma mekanismer som gör att Truth-rörelsen anklagar mainstream-media för att ha dolt Bush-regeringens skuld i 9/11-attentaten är verksamma nu vad gäller den ekonomiska krisen. Lyckligtvis finns det idag en ännu starkare alternativnyhetsförmedling på internet än vad som fanns 2001. Bloggosfären befolkas inte bara av diverse knäppskallar utan även av legitimerade journalister, ekonomer, jurister och många andra med förmågan att klä av makteliten och avslöja systematisk korruption.

Jag uppskattar Truth-rörelsens ansträngningar att blicka bakom fasaden och bättre förstå sin omvärld. Bortsett ifrån folk som medvetet vilseleder andra för personlig vinst, och de knäppgökar som alltid lockas till senaste konspirationsteori, finns det säkert många intelligenta människor som intresserar sig i sådana teorier - hur fantasifulla de än må vara.

Jag önskar bara att de med intelligens och ork istället kunde fokusera på vad som håller på att hända NU. Medan terrorattentaten den 11 september 2001 obestridligen spelade en stor roll i ett kortare historiskt förlopp, blir de ändå ett mindre kapitel i jämförelse med det som nu utspelar sig i nexus mellan klimatförändringar, perioden "peak-oil" och en djup långvarig global lågkonjunktur. Liksom Bush propagandaapparat utnyttjade Truth-rörelsens excesser för att dra dess mest bitska kritiker över en kam, finns fortfarande risken att populära men minst sagt kontroversiella konspirationsteorier besudlar seriös institutionell analys.

Av Patrick Gallagher 11 maj 2009 11:11