Det har av olika skäl diskuterats en tid om Wanja ska göra en pudel eller inte. Jag har aldrig gillat pudlar, de är små, bjäbbiga och saknar den personlighet som en blandras kan ha. Jag gillar inte pitbullterriers heller, av helt andra skäl. Den framavlade aggressiviteten känns som om den hör hemma i en annan tidsålder, en slags fascistoid styrka som riktas mot en motpart i en våldsam attack. Nåväl detta är inte tänkt att handla om hundar utan om fenomenet "Att göra en pudel".
Drevet går mot LO:s ordförande. Utan att riktigt kunna förstå hur, har man landat i en situation där man har gett en helt orimlig ersättning till AMF:s förre chef. Jag har jag ingen uppfattning i frågan om vad som har gått fel och vad som har gått rätt – det är viktigt att säga – men jag tycker likväl att det är lite konstigt att medias fokus ligger på att få Wanja att be om ursäkt, att "göra en pudel". Varför? Det känns i som en maktdemonstration, det vill säga att återigen markera att det är pressen som är stark, att det är media som är samhällets reella makthavare och att den makt som utövas av regering och riksdag egentligen bara är till låns från pressen.
Om det nu är så att man tycker att någon har gjort något fel, bör väl en mer relevant sak att fokusera på vara hur pass allvarligt felet är, och framförallt om det har orsakats av någon brist hos vederbörande till exempel på gott omdöme som gör att det finns en risk för att detta kommer att kunna hända igen.
Alla gör fel, och det relativt ofta, i synnerhet om man letar så torde man finna fel i någon mening överallt. Detta behöver inte tyda på inkompetens eller dumhet, utan tyder i många fall på handlingskraft och kreativitet. Frågan är väl i första hand hur man hanterar sina misstag, om man lär sig något av dem eller om man bara stövlar på.
Men så finns det förstås människor som inte har rätt kunskaper för sitt jobb, som inte klarar den belastning som uppdraget utgör, eller som inte har tillräckliga personliga förmågor för uppdraget. Dessa människor gör många fel och de kommer att vara återkommande, och även förvärras. Det kan ligga ett visst allmänintresse i att personen får andra uppgifter att ägna sig åt. Som hängiven läsare av media av olika slag är det för mig intressantare att få den analysen presenterad, än att få veta att någon gjort en pudel.
Att media är skickliga på att dressera lydiga hundar vet vi. Men har de tillräcklig kraft att skilja en intelligent ledarhund från en pitbull? I synnerhet om rasen inte är uppenbar, hur klassificerar man en blandras? Det skulle vara ett bättre sätt att använda de mediala resurserna på, istället för att som nu gå dag ut och dag in i väntan på att eventuellt lyckas. Att pudeln kommer, och att allt sedan fortsätter som förut.
Medias makt är stor, och ska så vara. Men makt som används bara för att bevisa sin egen överhöghet tenderar att bli kortvarig och bristfällig. Nöjet i att få en upphöjd person att dansa borde kanske tonas ned till förmån för en något djupare granskning. Det skulle vi nog vi alla tjäna på.
Vad LO:s ordförande gör är en fråga för LO. Vad jag förstår är hon ansedd som en skicklig och kunnig företrädare för sina medlemmar. Jag hoppas att hon har integritet nog för inte göra en pudel, utan att hon istället låter sina medlemmar bedöma ett faktiskt handlande som hon står för. LO:s medlemmar behöver ingen pudel, de behöver en kreativ och handlingskraftig ordförande, det bör vara deras sak att bedöma om Wanja är den ledaren eller inte. Om media ger dem underlag för detta så är allt precis som det ska, om media i stället försöker få henne att rulla runt på rygg så är det något som är väldigt fel.
Av Per Bengtsson 30 mar 2009 11:01 |
Författare:
Per Bengtsson
Publicerad: 30 mar 2009 11:01
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå