Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Resan

&&&

En ilning, en rysning, välbehag och skam
Lurad sitter jag i ett hörn och gråter
Klädd i ett plagg som stramar och trycker
Jag vet mycket väl vad jag gjort
I rädsla för allt som saknar värde
I berusning av en giftig dryck
Ett bultande hjärta, ett skrikande lår
Får inte stanna och tänka
Rakt ut i natten gick min resa
En snårskog av röster
En smal och en fyllig
En vinglig balansvåg som visade fel
En kamp mot tiden, mot ångest och rädsla
En kamp som blev hela mitt liv
En del ville sluta, en annan dö
Men mest ville jag fortsätta leva
En vilja som fick mig att greppa mitt svärd
Att slåss mot demoner och spöken
På slagfältet möttes vi så igen
De röster jag en gång skrämts av
Med rustning och livslust
Med hjärta och mod
Tillslut stod jag ensam kvar