Vem vågar granska en granskande journalist?

I hemsidan hos Föreningen grävande journalister, FGJ, hittade jag ett beslut fattat av justitiekanslern. I beslutet framgick att en person fick skadestånd för brott mot personuppgiftslagen – PUL. Detta är en lag som alla journalister måste ha kännedom om. De journalister som har intresse av grävande journalistik och som kan antas vara medlem i FGJ, har störst nytta av att kunna PUL. På ett ställe i beslutet var den skadedrabbades namn inte maskerat. Journalister som delvis lever på att leta efter misstag som makthavare hade själva begått ett misstag! Genom att lägga ut ett omaskerat namn på Internet hade alltså några av landets skickligaste grävande journalister gjort ett misstag som inte är acceptabelt enligt PUL.

Det är inget allvarligt brott begånget men däremot är det roligt att belysa att de lägger ut ett beslut rörande PUL och med anledning av detta, själva begår ett brott mot PUL.

Journalister ska agera efter yrkes- och pressetiska regler. Den kanske vikigaste av dessa regler, är att en journalist som granskar andra måste kunna acceptera att själv bli utsatt för en granskning. Mitt fynd var något nytt som inte är känt sedan tidigare och med tanke på att en berömd grävande journalist blivit dömd för mutbrott nyligen, var mitt fynd en nyhet som har publiceringsvärde för fler än endast grävande journalister. Det var alltså en ”nyhet”!

Dagens Media sysslar med att granska medier. Jag frågade deras stjärnreporter Nicklas Rislund. – Jodå, det var en story som han gillade.

När storyn inte publicerades blev jag förvånad men konstaterade att medievärlden är en hierarki. Rislund fick en orättvis dom mot sig för några år sedan. Han sökte uppgifter på ett sjukhus och glömde bort att han måste presentera sig på ett sätt så att det framgår att han är journalist som söker uppgifter och att han inte är en polis eller någon annan som söker uppgifter. Efter händelsen bytte han inriktning från att arbeta med nyheter på Expressen till att arbeta som en journalist som granskar andra journalister. Jag kunde förstå att han var försiktig med att granska FGJ – kollegor att både se upp till och se upp med!

Jag funderade över att det kanske fanns en risk att ta ytterligare ett karriärsteg bakåt – att istället för att arbeta i Storstaden, få bevaka en by i Lappland om man så som journalist skriver något som inte faller kollegor i smaken.

För någon dag sedan kontrollerade jag beslutet på FGJ´s hemsida. Jag kunde konstatera att, efter att ha varit upplagd i fem månader med ett namn omaskerat, hade namnet plötsligt blivit maskerat. Eftersom jag bara är en obildad bondlurk, misstänkte jag att jag helt enkelt hade sett fel från början. Därför kontrollerade jag beslutet som jag av en händelse hade sparat på min dator. Jag kan konstatera att i min sparade version är namnet alltjämt omaskerat.

I de yrkesetiska regler som alla journalister har att rätta sig efter framgår att en journalist inte ska ge efter för påtryckningar i avsikt att hindra berättigad publicering. Jag är övertygad om att Rislund eller någon annan har skrämts till tystnad.

Av Kenneth M Forsberg 12 dec 2008 10:53