Rovdjursfrågan kan lösas!

Alla djur har en inneboende överlevnadsdrift och hot mot den egna existensen motverkas på olika sätt. Ett enkelt exempel: Lägger du ett par brödsmulor på balkongräcket kommer en gråsparv inom kort och tar den maten. Om du däremot lägger ett större antal brödsmulor på samma balkongräck kallar gråsparven ljudligt på sina kompisar och ett antal sparvar delar snabbt på födan. När de kommer till "matbordet" försöker de landa mitt i kalaset, ej i utkanten. Varför? Flera sparvar på samma ställe minskar risken för varje matgäst att just han/hon skall bli offer för en rovfågel. Av samma skäl ställer man omedvetet inte sin cykel längst ut i ett cykelställ, stöldrisken är där större.

Djur anpassar sig efter människors beteende och detta gäller i hög grad även rovdjuren. Om djuren upplever människan som vänligt sinnad och ofarlig, blir djuren orädda och "socialiseras". Motsatsen ger skygga djur. Fåglar som infångats och hållits i fångenskap en tid känner igen dessa människor och varnar sina artfränder. I USA finns detaljerade beskrivningar om hur björnar inom områden med förbud att skjuta dem blivit så socialiserade att de rör sig fritt även inne i städer. I andra områden med jakt på björn förblir de skygga och söker sig bort från människan.

I Baltikum finns det gott om varg och i till exempel Lettland är jakt på varg fri. Den lettiska vargen är skygg, visar sig sällan i dagsljus och upplevs icke som något hot.

Förslag: Minska/omöjliggör rovdjurens tendens att "socialiseras" genom en mindre restrektiv jaktlagstiftning. Där rovdjuren utvecklar ett onormalt, oskyggt beteende bör försök med fri jakt införas.

De uppsatta målen för antal rovdjur i Sverige - till exempel 200 för varg - har uppnåtts och bör ej överskridas!

Av Mats Hägglöf 13 okt 2008 17:04