Internetskribent starkt psyke

Det gäller att man har ett starkt psyke om man ska skriva på internet. Människor tror de känner en som person bara för att man lägger ut tankar och funderingar inför en publik, men i själva verket ser de bara en bråkdel av den personen.

När berömmen kommer blir det inre glad över att ha nått fram. Om det kommer kommentarer inser man att någon reflekterat över det man själv undrat eller funderat över, och så kommer den totala dissningen. Alltid efter några dagar och utan kommentarer. Då börjar man självklart undra över om det man skrivit verkligen är så dåligt. Hur har jag skrivit denna gången för att den människan/människorna ska tycka att det är SÅ dåligt.

Om man gillar en författare köper man den personens böcker, men på internet läses man tydligen även av de som inte uppskattar ens sätt att skriva på. Varför gör man så? Är det för att kunna bli av med molnen som just den dagen har hopat sig över ens egen del av cyberspace? Genom att ge någon ett dåligt betyg utan kommentar till varför texten var dålig tror man då att molnen ska försvinna och solen lysa igenom?

Precis som när jag står i bokaffären och letar efter en bok jag vill läsa letar jag inte efter författare jag inte uppskattar. Varför skulle jag? När jag läser något vill jag må bra, eller så vill jag bli berörd och bli lämnad med tankar som får mig att tänka i nya banor. Ibland blir det en miss och jag köper inte fler böcker av den författaren, men jag skriver inte till personen i fråga och säger hur kass han/hon är som skribent. Däremot har jag skrivit och tackat vissa författare för deras böcker som berört mig.

Jag ser ingen anledning att dissa någon bara för att jag inte tycker om deras sätt att skriva på. Då väljer jag någon som jag uppskattar, men det är ju bara jag.

Av Birgitta Stiefler 26 aug 2008 12:25