sourze.se
Artikelbild

Har du verkligen schyssta kläder på dig?

Nu är det dags att inte bara stirra på klädernas utseende. Nästa gång du säger "schysst tröja" till någon vore det bra om den också verkligen var schysst - mot människorna och naturen.

Förr om åren hade det svenska försvaret ett förråd av kläder att dela ut till befolkningen ifall det blev krig. Nu har vi så mycket kläder själva att det inte behövs längre. Jag läste någon som sa att vi antagligen har kläder så vi skulle klara oss i 50 år utan att köpa nya.

Men kläder har ju betydligt fler funktioner än att bara hålla oss varma. När jag gick i gymnasiet envisades jag med att ha jeansjacka året runt, och cyklade ändå till skolan. Jag klämde in ylletröjor under för att klara den värsta kylan. Men en täckjacka skulle aldrig ha kommit ifråga. Oj, så töntigt. Mamma tyckte jag var knäpp men det struntade jag förstås i. Faktum är att hon fortfarande 20 år senare tjatar om att jag ska köpa en vinterjacka som är bra fodrad och går ner över rumpan.

Det går mode i kläder och kläder används för att bygga identitet. Det är förstås okej, men lite finns också att invända. Att hålla sig till modet slaviskt innebär att kläder läggs undan trots att de bara använts några få gånger eller en kort säsong. Det är resursslöseri, och resursslöseri är alltid ett problem.

Klädköpen har ökat kraftigt senaste 15 åren. 1994 köpte vi i Sverige 15 kilo textil per person. Nu köper vi 25 kilo. 6 200 kronor vardera spenderade vi på kläder år 2005. Jag tror inte att det har minskat.

Vad innebär då ett ökat klädintresse? Förutom att vi blivit snyggare, så betyder det större miljöpåverkan och fler människor som jobbar i textilfabrikerna.

Klädtillverkning är väldigt miljöförstörande i sin vanliga form. Att odla bomull kräver mycket bekämpningsmedel. Världshälsoorganisationen WHO har räknat ut att 40 000 människor om året dör av bekämpningsmedel. När textilier ska beredas och färgas används kemikalier. Till ett kilo tyg används ett kilo kemikalier bara i fabriken. Ett annat problem är vattenanvändning. Det kan gå så mycket som 17 kubikmeter vatten till att få fram ett kilo bomullsfibrer. Det uppstår en konkurrens med övriga jordbruket om vattentillgångarna.

Vad gäller arbetsvillkoren inom textilindustrin har de kritiserats i många år. Det har skett vissa förbättringar men fortfarande finns bekymmer vad gäller löner, arbetstider och barnarbete. Det är helt enkelt inte samma krav på arbetsmiljö i Kina som i Europa. Nästan en tredjedel av världens klädtillverkning sker i just Kina.

Det mest spännande nu är att det börjat dyka upp ekologiska kläder och kläder tillverkade enligt regler för rättvis handel, s k fair trade. Jag deltog i en modevisning på Almedalsveckan i Visby i somras. Där visades kläder tillverkade enligt regler för rättvis handel och en del även ekologiskt. Väldigt snygga grejer, inte alls bara brunt och grått som många kanske tror. Jag har numera egna ekologiska jeans, fairtrade-skor och flera toppar som är både och.

Så nu är det dags att inte bara stirra på klädernas utseende. Nästa gång du säger "schysst tröja" till någon vore det bra om den också verkligen var schysst - mot människorna och naturen.


Om författaren

Författare:
Maria Wetterstrand

Om artikeln

Publicerad: 14 aug 2008 15:37

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: