Sällskapsdjurens helvete

Det var en lördagsmorgon som de två hundarna hittades utanför Lidl. Det handlade om en greyhound-tik och en blandras-hane. De verkade övergivna och polisen hämtade dem och körde dem till Norrköpings hundcenter. När de kom dit upptäckte personalen ganska snart att hanen var i mycket dåligt skick.
-En ur helgpersonalen ringde mig och bad mig komma och titta, berättar Tina Krulle Ringfoss, som är föreståndare för hundcentret.
Det visade sig att hunden var biten i halsen och hade ett varigt sår. Djuret måste avlivas och ägaren har anmälts för djurplågeri.

-Det var fruktansvärt. Ur såret vällde grönt var fram, berättar Tina Krulle Ringfoss.
146 vanvårdade hundar på Värmdö är det största tillslag polisen gjort i Stockholms län. År 1999 tog man hand om ett 70-tal vanvårdade siberian huskies och för två år sedan hittade man ett 30-tal hundar i en liten tvåa på Kungsholmen.
Efter ett anonymt tips åkte djurskyddsinspektörer från Gävle kommun ut till en villa i Valbo. Där hittade de 23 hundar inburade som omhändertogs omedelbart.
- Det är det värsta jag har sett, sa Anki Nilsson på Gävleborgs Hundtrim medan hon tvättade hundarna rena från avföringen och urinen som fanns i burarna hundarna suttit i.

Hundstallet i Stockholm hjälper många hundar till nya liv. Det är ett jobb som kräver stort engagemang när det gäller att rehabilitera och träna hundarna under tiden de bor på Hundstallet. Men också i arbetet med att hitta nya och passande hem.
Djurskyddet brister på allt för många orter. Många kommuner struntar i att kontrollera djurägare och stallar och anmäler inte ens uppenbara fall av djurplågeri till åtal, hävdar Djurskyddet.
Inte heller länsstyrelserna fullgör sin plikt att verka för ett effektivt djurskydd.
Det framhåller Djurskyddsmyndighetens generaldirektör Matz Hammarström i en rapport till jordbruksminister Eskil Erlandsson c.
Hammarström föreslår att länsstyrelserna får mer personal och mer pengar för att bättre kunna fullgöra sin roll som regional kontrollmyndighet för djurskyddet.
-De personella resurserna är idag så kringskurna att länsstyrelsernas möjligheter att vägleda, kontrollera och följa upp det lokala djurskyddsarbetet på sikt kan vara hotade", framhåller Hammarström, som tidigare varit språkrör och riksdagsledamot för miljöpartiet.

Att särskilt sommarhalvåret utgör oräkneliga sällskapsdjurs helvete är ställt utom alla tvivel. Gör inga nya sommarkatter är Djurskyddets vädjan i synnerhet till barnfamiljer.
"Hur många hemlösa, ovårdade, hungriga och halvt förvildade katter kommer vi att ha ute i markerna och kring stugorna efter den kommande sommaren? Lagom till sommarlovet brukar lusten att ha en kattunge vakna hos många sommarlediga unga. Många av dem får också en kattunge som växer upp och blir en stor hon- eller hankatt. Tyvärr är den inte lika "rolig" då...
Man kan inte lasta barnen för att det blir fler och fler sommarkatter i samhället. Ansvaret ligger förstås hos de vuxna, som ger barnen en kattunge utan att ha tänkt på att det kan bli närmast djurplågeri av det".

"Det är naturligtvis helt i sin ordning att skaffa katt - för den som vet vad det innebär och som är beredd att satsa den tid och möda djuret kräver. Det finns massor av frågor man bör ställa sig inför anskaffandet av ett djur, inte minst när det gäller katter. Har jag tid med katten? Finns pälsdjursallergi i familjen? Är det en katt jag vill ha? Kan jag ge den all den omvårdnad den behöver? Blir svaren de rätta, skaffa en katt! Men kan man inte ställa upp på kattens och samhället krav på kattägandet, så avstå! Och bespara en kattunge det hemska ödet att bli en sommarkatt, alltså en katt som när hösten kommer blir utslängd, eller kvarlämnad vid sommarstugan och får klara sig bäst den kan".

Trots att vi har djurskyddslag som givit den tidigare fredlösa katten ett visst lagligt skydd, så går det fortfarande att få tillstånd till avlivning av hemlösa djur. Men kravet är att katten bevisligen måste sakna ägare. En katt som inte har något halsband, eller inte är öronmärkt tatuering bedöms som hemlös. Finns inte någon av dessa märkningar, så antyder det alltså klart att katten inte hör hemma någonstans.

Hundstallets uppgift är att ta emot och vårda hundar som inte längre kan vara hos sina mattar och hussar. Skälen till att hundarna hamnar på hundstallet kan vara många.
-Familjehunden som är på rymmen hamnar här efter att polisen har fångat in den. Ägarna till dessa hundar kommer oftast så fort de kan och hämtar ut sin vän. Hundägare kan bli sjuka eller dö. Matte eller husse kan ha blivit frihetsberövade då kommer också hunden till Hundstallet, är HUndstallets egen information.
Vanvårdade hundar som tagits ifrån sin ägare hamnar på Hundstallet. Hundar som inte längre är önskvärda av sin ägare släpps ut i samhället, de som inte blir påkörda eller hungrar ihjäl kommer också till Hundstallet i väntan på en ny familj. Målet med verksamheten är att se till att utsatta hundar som hamnar på Hundstallet, oavsett anledning skall få det så bra som möjligt utifrån hundens förutsättningar.
Hundstallet tar också emot akuta omplaceringar, mest från djursjukhus. Det är hundar som hotas av avlivning pga att en ägare eller någon i familjen T.ex. blivit akut allergisk, bytt jobb fått ändrade familjeförhållanden etc. Anledningarna är många.

Hur drivs Hundstallet?
Vid Hundstallet arbetar en verksamhetschef, 3,5 hundskötare, en receptionist och ett antal timanställda som täcker upp på kvällar och helger. Praktikanter förekommer regelmässigt och volontärverksamheten, Doggy Walk, röner stort intresse och är en mycket viktig del för att hundarna skall få komma ut på promenader utanför Hundstallet. Är du intresserad av att bli Doggy Walkare kan du läsa mer under fliken Doggy Walk. Vård och tillsyn har reglerats i ett särskilt program. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att våra normer innebär en vård och tillsyn som kan mäta sig med det bästa som praktiseras internationellt.

Hur hjälper man till?
Genom att bli medlem hjälper man hundstallet ekonomiskt. Medlemskapet innebär att man får tidningen Hundstalls nytt 3-4 gånger per år och löpande information om olika aktiviteter som bedrivs på Hundstallet. Ett medlemskap kostar 160 kronor per år. Ständig medlem kostar 2000 kronor och då är man medlem för alltid. Ett annat bra sätt är att köpa vårddygn. Ett vårddygn kostar 200 kronor. Ett vårddygns bevis skickas hem till dig med ett specifikt nummer. Med det numret kan du gå in på vår hemsida eller ringa till Hundstallet och få svar på vilken hund som just du har hjälpt i ett dygn. Vårddygn är också ett bra alternativ att ge bort, i stället för exempelvis blommor vid olika tillfällen. Hundstallet kostar ca 2 miljoner kronor per år att driva. Utan bidrag från samhället är vi i stort behov av gåvor från allmänheten. Kan man dessutom hjälpa oss med koppel, hundmat mm är det också mycket välkommet, vädjar personalen.

Av Jack Edstrand 23 jul 2008 10:20