De gömmer sig bakom utgivningsbevis

En lucka i lagen ger tryckfriheten ett ansikte som inte var tänkt. Genom att ha utgivningsbevis kan kreditupplysningsföretagen på nätet hänga ut enskilda människors liv utan att vanliga människor kan försvara sig.
Kreditupplysningsbolagen på nätet gömmer sig bakom tryckfrihetsförordningen och grundlagen. Genom att ha en ansvarig utgivare för sina sidor har de samma skydd som T.ex. Sourze, DN, Svd etc.

Datainspektionen skriver i ett brev till Business Check i Sverige, en av ägarna bakom Ratsit AB, om deras försäljning av uppgifter bland annat till Berlock AB. Företaget Berlock tillhandahåller olika tjänster, varav en är en databas över samtliga svenskars födelsedagar och en är en databas över samlad kredit- och personupplysning över fysiska och juridiska personer. Business Check är företaget som hämtar informationen ur myndighetsregister och därefter säljer vidare till bl.a. Berlock AB. Berlock sålde sina tjänster via SMS även till privatpersoner men har nu tvingats sluta med detta efter påpekanden från Datainspektionen.

Företag kan dock fortsätta få sin upplysning visa sms, men Berlock tar inget ansvar för om någon blir kränkt eller skadad på grund av uppgiftsutlämningen. Det innebär att också direkta felaktigheter är undantagna.

"Med hänsyn till det stora antal informationskällor som utgör underlag för våra tjänster och den stora mängd information som hanteras, går det inte att vid varje tillfälle garantera, att någon information inte saknas eller är felaktig. Därför friskriver vi oss från ansvar för alla skador som skulle kunna påstås orsakats av detta samt lämnad information i övrigt." Citerat direkt från Berlocks hemsida.

Ratsit AB, som jag skrev om tidigare, är ett kontorslöst företag som också de får sin information från Business Check i Sverige AB. Ratsits VD går bara att nå via mailen. Det telefonnummer som jag hittade till slut på nätet existerar inte längre. Om man går vidare i kedjan av ägare och koncerngömmor ser man att Business Check ingår i koncernen Bisnode AB. Det senare ägs av Ratos, ett av de mer etablerade investmentbolagen i Sverige. Bisnode AB ägs sedan 2005 av Ratos AB och Bonnier AB. Ratos är stödjare av Rädda Barnen, Drottningens hjärteprojekt Mentor, Stadsmissionen och Clara Grannar. En del av dem som stöttas är samma personer som deras underbolag tjänar pengar på genom att hänga ut på nätet. Bisnode är Europas ledande utgivare av digital affärsinformation inom kredit-, marknads och produktinformation.

Ett annat s.k. kreditföretag är Creditsafe i Sverige AB som i sin reklam säger att de var först med mediebevakning. Bevakningen innebär bl.a. att ha kontroll över enskilda medborgares ekonomiska förehavanden och problem. Deras nyhetsmaterial handlar givetvis om svenskens ekonomi och inte minst ungdomar som en ökande grupp med kreditproblem.
Däremot ger man inga råd eller anvisningar om hur ungdomsgruppen skulle kunna slippa hamna i svårigheter.
Creditsafe ingår i Safe Information - en internationell koncern med verksamhet både i Europa och i Kina.

Företaget Business Check i Sverige hyllar yttrandefriheten och plagierar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna på sin hemsida, men med lite annan text.
Artikel 1 anser att alla medborgare i de fria företagens förbund har rätt att söka och lägga upp bevakning om krävs för att inte bli bedragen eller bortkollrad av "kringstrykande taskspelare, lurendrejare eller annat löst folk". En annan artikel skriver om rätten av direkt dataimport. Det innebär kartläggning av alla privatpersoner och företag. Det skall heller inte vara begränsat och skyddat av statliga regler och kontrollorgan. Det är skrivet med viss humor och klädsamt gammalt språk, men skrattet fastnar lätt i halsen för bakom ironin döljer sig kreditupplysningsbolagens intresse.

Det sista företag jag tar upp är Persondata och hör hemma i Kristianstad. Här kan man genom att skriva in födelsenumret på hemsidan få fram namn på personen man söker. För att komma vidare måste man dock vara inloggad. Men det intressanta är att ditt och mitt namn kan plockas upp med några tangenttryck i sammanhang som vi kanske inte skulle vilja.

Upplysningsföretagen måste lämna ett skriftligt brev om och till den som tagits upplysningar kring. Den regeln infördes juni 2007 efter omfattande kritik för oetisk verksamhet.

Däremot erbjuder en del företag vad som kallas Small, en mindre variant av upplysning och inte klassas som kreditupplysning. Den formen av information är helt fri att få och du som medborgare har ingen aning om hur dina personuppgifter etc. används. En kosmetisk förändring har gjorts på några sajter. Man får bara en siffra ur de fyra sista i födelsenumret. Men skadan är ändock skedd. Uppgifterna om dig som person ligger utanför din kontroll.

Hans Kärnlöf är jurist på Datainspektionen. För några år sedan intervjuades han i Aftonbladet och han sade då att en lucka i lagen gör det möjligt för kreditupplysningsföretagen att föra register över människor och sedan lägga ut dem på nätet. "Kreditupplysningsföretaget åberopar grundlagsskydd. De har fått ett så kallat utgivningsbevis för sina webbplatser, precis som traditionella massmedieföretag har. Det kan vilken person eller bolag som helst skaffa hos Radio- och TV-verket. Då är webbplatsen skyddad precis som exempelvis en tidning är." Hans Kärnlöf Enligt honom var det inte lagstiftarens mening att olika webbplatser skulle kunna åberopa grundlagsskydd på det här viset och på så vis kränka den personliga integriteten.

Av Anne Skåner 11 maj 2008 16:43