Nazismen är ett odjur som skapar odjur

Under Nazismen skapade Hitler tillsammans med likasinnade koncentrationsläger. I dessa läger härjade människor besinningslöst, och tillbad nazismen likt en religion. Genom att de njöt av, att plåga judar från olika länder, romer, handikappade, politiska fångar med flera, skapade de rovdjur.

I Auschwitz-Birkenau samlades människor av olika kulturer, män, kvinnor, barn och gamla och de flesta var judar. De som inte ansågs arbetsföra, fördes omedelbart till gaskamrarna. De människor som hjälpte dem av med kläderna, packade deras tillhörigheter, var också judar. De visste att de nyanlända skulle dö, men avslöjade ingenting. Många av dessa hjälpredor har under hela sina återstående liv frågat sig, gjorde jag rätt? Skulle jag ha berättat för de skrattande kvinnorna, som skojade med sina barn, att de inte skulle bli avlusade utan mördade? Gjorde jag rätt? Ingen kommer att besvara den frågan. Men de tvingades genomleva den frågan under hela sin livstid.

Alla fångar i Auschwitz-Birkenau, var tvungna att bära en mössa. Denna mössa betydde liv eller död. Varje morgon när fångarna skulle ställas upp och räknas, skulle mössan sitta på huvudet. Om den inte satt på sin plats blev personen, som saknade mössa, omedelbart skjuten. Inga frågor ställdes!

En natt låg en ung pojke på sin kalla brits och försökte sova. Plötsligt kände han en hand över sin mun. I handen låg bröd som trycktes in, i den magre, hungrande pojkens mun. Pojken tuggade girigt i sig brödet. Samtidigt gjorde mannen som tryckte sig mot pojken, det han ville göra. Utnyttja pojken sexuellt! Pojken vågade inte annat än att låta det ske. När mannen försvann i mörkret, upptäckte pojken att hans mössa var borta. Då förstod han att förövaren hade tagit den, för att den lille pojken skulle undanröjas påföljande morgon. Men den unge pojken ville inte dö. Istället smög han sig ner från britsen, kröp omkring på golvet och hittade till slut en mössa. Den tillhörde en annan person. Utan betänkligheter stal den unge magre pojken mössan och smög tillbaka till sin brits.

På morgonen, vid uppställningen av fångarna, hörde pojken skottet och visste att genom sin handling, hade han låtit ännu en oskyldig människa dö. Den unge magre pojken visste inte vem som hade utnyttjat honom, och inte heller visste han vem som hade blivit mördad.

Efter kriget, som den unge pojken överlevde, gifte han sig sedermera och fick en dotter. Men han kunde inte fungera som en vanlig människa. Han misshandlade sin fru och sitt barn och till slut blev det skilsmässa. Han kunde aldrig bli fri sina upplevelser från Auschwitz-Birkenau, och alltför sent, förstod han så småningom, att hade han blivit behandlad som en människa under sin livstid, fått uppleva en normal och kärleksfull barndom, hade han inte utvecklats till ett rovdjur. Men eftersom han hölls fången av rovdjur, utvecklades han till detsamma.

Därför är nazismen inte en ideologi utan en samling rovdjur som kommer att skapa nya rovdjur.

Av Ramona Fransson 24 apr 2008 17:23