I en stund av lidelse inför tröttheten
Som tagit mig bort från kravens
många timmar vaknar jag till
känslan av sprickfärdig glädje.
I det mörka rummets osynlighet
lägger jag mina händer på magen
som om varandet är kvar
i drömmarnas land.
De trötta benen är numera lätta
när leendet tar mig tillbaka
till drömmen som visade
på outsäglig glädje.
Utan mening och utan orsak
fick jag smeka den
ultimata orsaken till
välbefinnande och total sinnesro.
Den utan vare sig
skuld, sorg eller ilska.
Av Birgitta Stiefler 17 feb 2008 12:55 |
Författare:
Birgitta Stiefler
Publicerad: 17 feb 2008 12:55
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå