Vänstern och framtiden

Vänsterpartiet och miljöpartiet fortsätter att utkämpa 1900-talets strider när det gäller kärnkraften, skolan och arbetslöshetsförsäkringen. Nu behöver man stanna upp och analysera läget förutsättningslöst och därefter bestämma den framtida kursen på grundval av det aktuella läget.

Den kärnkraftsnegativa opinionen uppkom som en följd av katastrofen i Tjernobyl och sedan dess har det växt upp en hel generation som inte har den erfarenheten av kärnkraften och som därför vill behålla kärnkraften. Det är bara en ny svår olycka som kan ändra på detta. En positiv utveckling av olyckan var att användandet av kärnvapen blev alltmer otänkbart när man såg effekterna av olyckan som gjorde ett stort område obeboeligt för lång tid framåt. Endast en galning kan nu tänkas starta ett kärnvapenkrig. Det är dock sant att den civila kärnkraftssektorn kan påskynda spridningen av kärnvapen.

Folket i Frankrike reagerade på olyckan på ett helt annat sätt än de flesta länder och man fortsatte att bygga ut kärnkraften som om ingenting hade hänt och har nu 59 kärnreaktorer som svarar för 78 procent av elproduktionen. Belgien är tvåa med 54 procent och Sverige trea med 45 procent. Enligt Jan Björklunds DN-debattartikel den 11 jan. 2008 ”vill 77 procent av svenskarna driva de tio befintliga kärnreaktorerna vidare och 20 procent vill avveckla dem.” Det byggs för närvarande 29 nya kärnkraftverk varav 15 i Asien. Att inte ta hänsyn till detta är som att förse vänstern med skygglappar vilket omöjliggör ett realistiskt handlande i framtiden.

När det gäller vänsterns syn på skolan så delade jag den länge och särskilt den antiauktoritära delen eftersom jag hade vuxit upp i ett högst auktoritärt samhälle. Däri ingick avskaffandet av betygen som en viktig del. Det var dock som att kasta ut barnet med badvattnet. I Finland och Nederländerna har man behållit det gamla skolväsendet med vissa modifikationer för att passa nutidens samhälle. De antiauktoritära krafterna inom vänstern bör ta sig en ny titt på verkligheten och anpassa skolpolitiken till mera realistiska verklighetsbeskrivningar.

Fram till 1989 trodde jag absolut att världen i framtiden skulle bli socialistisk och kanske till slut också bli kommunistisk. Jag kommer ihåg ett yttrande av Sovjets ledare Chrustjov att landet kanske skulle kunna införa kommunism på 1980-talet.kommunismav var en efter förmåga, åt var och en efter behov Detta sade han i början 1960-talet och jag trodde att det kanske skulle uppnås eftersom Sovjet då hade en god tillväxt i ekonomin och väntades gå ikapp USA när det gällde ekonomisk styrka. Sovjet utbildade fler ingenjörer än USA och sände den första människan i rymden.

Att världen inte längre utvecklas mot socialism och kommunism utan mot en globaliserad kapitalism gör att vänstern måste omvärdera sin syn på den ekonomiska politiken. På TV8 såg jag ett program med Bill Gates och Warren Buffett, båda dollarmiljardärer och filantroper där de förordar en progressiv beskattning där de rika tar en större del av skattebördan. Buffett sade att han kunde undgå beskattning genom finansiella operationer medan hans anställda betalade höga skatter som de inte kunde komma undan. Hur man undviker att skillnaderna mellan rika och fattiga ökar hela tiden i en globaliserad värld är ett område som vänstern måste närma sig på ett realistiskt sätt. Då är inte låsningar till 1900-talets strider till någon hjälp i den ekonomiska politiken. Vi kan räkna med att ha det kapitalistiska systemet kvar för lång tid framåt och måste därför tillse att det under tiden fungerar på bästa sätt.

Jag betalade in till arbetslöshetsförsäkringen med början 1958 men behövde inte använda den förrän 1994 när jag blev arbetslös för första gången i mitt liv. Jag kan inte se någon annan lösning än att den bör vara obligatorisk liksom sjukförsäkringen. Om facket inte, av någon anledning som jag inte förstår, vill administrera den, bör sjukkassan ta över.

Av Yngve Karlsson 22 jan 2008 09:47