När trångsynthet möter sex

Att se saker med ögon andra blundar med, har visat sig vara en utmaning i sig. En grupp människor på kafferasten, eller bara ståendes i tunnelbanan, kan skratta, prata om saker jag inte förstår. Dom gnäggar så alla tänder syns, och gommen, och allt dom åt igår, och jag förstår inte det roliga. Folk kan prata allvar, och jag får lust att skrika rakt ut bara för att få en reaktion. Något som släpper in lite luft, ut lite fördomar, öppna hundra Pandoras askar och se vad folk gör. Jag vet inte, det är något grundläggande. Det finns inte många av oss, men vi finns.

Jag tror starkt på att detta definierar en som person. I Slitz läste jag att man måste veta saker om tjejer, en av punkterna var att tjejer startar bråk med partnern bara för att dom är uttråkade. Det gör jag.
- Varför har du inte diskat, fritt översatt till:
- Älskling, det var länge sen vi bråkade.
Jag står i vägen för folk på krogen, som i och för sig bufflar ganska rejält, men jag står i vägen för att provocera, se vad som händer när fördämningarna brister. Folk är så jävla kalla och ointressanta i Sverige, släpper aldrig lös, loss, till.

Vi kan ta det ur en annan vinkel. Tjejer med silikonbröst, det ämnet verkar liksom inte dö. Just nu är media kåta på att det är "ute", nu ska man inte vara plastig längre. Pamela börjar bli gammal och Gynning gör ett jävla ståhej av att ta ut sina. Och så detta med att silikontjejer ska vara mer korkade än vi naturligt plattbröstade. Det är sant, tror jag. Tjejer med inkörda E-inlägg är dummare. Men det är ju för fan inte inläggen som gör dom dumma, det är det faktum att dom faktiskt bestämt sig för att göra operationen. Och om dom var riktigt unga, 17, 18, då har dom korkade föräldrar. Och då är det ingen högoddsare att dom själva är korkade också. Sen kan man definiera dumhet tills man blir rynkig i pannan. Ett resonemang som detta gör vissa tokiga. Framförallt tillsammans med faktumet att jag inte gillar tjejer speciellt mycket.

Många, många tjejkompisar har jag tappat genom åren, och det är helt okej. Men jag drömmer mig tillbaka till tjejmiddagarna, när jag detaljerat berättade om den senaste natten med bartendern från Soap, eller om de stående övningarna med 27-åringen från Solna, eller om det perfekta onenightstandet med den gamla Big Brother-vinnaren, ingen ville ha nåns nummer, vi sågs aldrig igen, perfekt om han nu hade varit bra i sängen, när jag ackompanjerad av mina närmaste tjejers fniss gav alla insyn i de mest privata delarna av mitt singelliv, och man på riktigt kunde se håren resa sig på min prydaste tjejkompis nacke. Röd blev hon, från halsen och uppåt, så arg att hon stakade sig. Och ju mer förbannad hon blev, desto högre pratade jag. Det är samma sorts tjej, som inte kan glädjas när någon närstående av samma kön lyckas lägra en otroligt vacker brasilianare under en guidevecka i soliga Spanien. Hon blir så avundsjuk att det pyser grön rök ur öronen, medan sådana som jag gratulerar och berömmer bedriften. Detta trångsynta, småsinta, svenska, att man inte kan vara glad för någon annan, inte låta folk leva, knulla, skratta, dansa. Jag är skitjobbig. Jag provocerar tills folk hatar mig, jag blir inte bjuden till tjejmiddagarna längre. Men hellre det än att vara ljusbeige, stanna på ett jobb i femton år för att stolen är tillräckligt bekväm och köpa Carolas nya julskiva.

När jag satt på en arbetsintervju för några månader sedan fick jag som vanligt lite trångsynthet nedtryckt i halsen. En jättetrevlig kille, dryga 30, rik konsult, ville ha in mig i sitt företag. Han trodde på mig, sa han, jag var en duktig säljare, intelligent, framåt, mogen. Jag tackade, vi satt på en restaurang inne i stan, och i slutet beställde han in champagne för att "fira intervjun":
- Jag måste erkänna, min första tanke när du klev in genom dörren var "Snälla, var inte korkad."
Sen la han handen på mitt ben. Han sa inget mer, gjorde inga närmanden med ord eller ytterligare rörelser. I några sekunder la han handen på mitt ben. Och i samma sekund han gjorde det visste jag att jag aldrig skulle jobba för honom.

Man kan spekulera i varför hans fördomar sa honom att jag skulle vara korkad. Mitt blonda hår? Min uppsyn? Mina kläder? Jag vet inte. Men han la handen på mitt ben, han skrattade så alla tänder, och gommen, och varenda sak han åt igår syntes, och sen var det över. Hemläxan till er blir att ladda ner lite porr, lyssna på Adam Tensta och öppna ögonen för nya intryck.

Av Cim Efraimsson 05 dec 2007 10:24