Rörde Gud vid mina läppar?

Jag har precis nu kommit åter från Allhelgona-gudstjänsten i Sofia kyrka i Jönköping. Jag känner inte Sofia, men radion berättade att där fanns 1500 sittplatser i Smålands största kyrka. Idag hade nog kyrkan bortåt 1 miljon radiobesökare, för folket älskar sina psalmer.

Jag var för lat och slö för att gå till min vanliga kyrka här i byn, med sina obekväma bänkar. Mycket bättre då att leva i min varma, sköna, stora säng och fira gudstjänst, ja rent av Högmässa. Ibland är jag för varm och ibland för kall. Men i dag var allt så lagom. Även fötterna mådde så bra i sängvärmen. Alla som är gamla vet vad jag menar.

Jag låg där så skönt avslappnad och mådde så fint av alla gamla kära psalmer och en del nya gospel. Prästen Hans med den fina rösten, talade om de som levt före oss och som var som en slags föredömen för oss. Paulus kallade sådant folk för "de heliga" i Korint osv. De var sannerligen inte felfria, men heliga var de… Sedan kallas de Helgon men jag gillar mest levande helgon. Sådana som underlättar livet för "din nästa" här och nu. Må de döda få vila i frid…utan att ha förväntningar på sig.

Jag låg där i min sköna säng i stället för att sitta på en obekväm kyrkbänk. Men jag liksom drömde om en kyrka fylld med sköna sängar och bekväma soffor. Varför ska kyrkobesökare bestraffas? I ett hörn av kyrkan tyckte jag mig se som en kätte, med stora bollar och lekande barn. En gammal man kunde inte höra predikan, så han lekte med en röd boll i stället. En gammal diakonissa, som inte gillade gospel, titta dit och börja fnissa!

Nästan i drömmarnas värld så hör jag att det är nattvard och jag får en känsla av att Någon berör mina läppar med vinet. Jag känner mig berörd och välsignad. Det var en Upplevelse långt bort från "Vetenskapens värld".

Jag blev allt mer avslappnad och hörde inte riktigt avslutningen av mässan. Men jag skulle tro att broder Hans gick ut med sitt bröd och vin till allt folket utanför och bjöd dem till en Herrans fest. Den gamle mannen kastade sin röda boll på diakonissan, så hon blev nästan yr av lycka. Barnen tog med sig alla bollarna och mjukisdjuren ut. De ställde till ett förfärligt trafikkaos på Missionsgatan. Mjukisdjuren blev rädda och sprang därifrån. Just nu efterspanas de av polisen i hela Viktor Rydbergs stad.

Ja se det var då en väldig gudstjänst, som jag sent ska glömma. Gud är stor!

Av Jan Brunnegård 03 nov 2007 16:18