Dramatiskt avsked!

Mikael Persbrandt flaxar iväg från föreställningen Måsen. Jan Malmsjö närapå svimmar av ilska och chefen för ensemblen mumlar om att det fattas lojalitet. Hallå! Vilket århundrade lever dom i då? 1800 talet?

Vi ska inte ens nämna den alla känner som "han på Slottet". Han som var med i dokusåpan med Sven-Bertil Taube. Han som tyckte att det enda som räknades i ett skådespelarliv var att trampa på tiljorna i dramaten. Halleluja!

Mikael Persbrandt har precis som alla andra människor, ett enda litet futtigt liv, då gäller det att smida medan järnet är varmt. Mikael Persbrandt är, tycker jag, en helt lysande skådespelare. Jag är inte bekant med hans riktiga jag, det får andra analysera. Men som skådespelare är han helt enkelt magnifik.

Jag var på Marstrand 2006 på författarskolan i regi av Lars Hesslind. Där var före detta skådespelaren, numera regissören Thommy Berggren en av föreläsarna. Om honom tycker jag inte alls! Stroppig och egotrippad i överkant. I vilket fall som helst svepte han in en kvart försenad och taaaaaalade om hur faaantastisk uppsättningen av Fröken Julie var August Strindberg som han hade satt upp. I rollen som fröken Julie var Mikael Persbrandt dåvarande fästmö, Maria Bonnevie.

Det var under den perioden som Persbrandt gjorde Ulf Lundells dotter Sanna gravid och bröt upp från Maria Bonnevie. Mikael Persbrandt spelade rollen som betjänten Jean. Det måste prakiskt taget ha gått i brallorna på Thommy Berggren när detta hände. Köerna till föreställningen mellan Persbrandt och Bonnevie var kilometerlånga. Alla ville se hur de skulle umgås på scenen, med tanke på att deras verkliga livs scenario var på varje löpsedel i hela Sverige. Sa jag att Thommy Berggren tog åt sig äran. Jaså ,glömde jag det! Då menar jag äran över att köerna ringlade sig utanför kassorna!

I vilket fall som helst är det naturligtvis en gigantisk förlust för Dramaten att förlora en av Sveriges och definitivt största kassaklirr. Var än Persbrandt lägger sina handskar, verkar det som om de fylls med guld. Därför är det inte mer än rätt att han precis som alla människor när de får sitt livs chans, tar den! När man blir gammal ska man inte ångra saker man gjort bara det man inte gjorde!

Jag säger bara: LYCKA TILL MIKAEL PERSBRANDT!

P.s Den så kallade efterträdaren som chef för dramaten har fått satt upp en alldeles egen teater. En ung killes chans säger kritikerna. Publiken lämnar efter pausen! Vad säger jag om det? Jösses när de ska de fossila gubbarna inom drama börja lära sig vad folk vill se?

Av Ramona Fransson 16 okt 2007 23:08